Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vården görs om för att bli bättre och mer sammanhängande”

Publicerad: 9 mars 2020, 06:55

Susanne Nordling (MP), ordförande för beredningen för psykiatri och psykisk hälsa i Region Stockholm.

Foto: Fredrik Hjerling

”Specialistkompetensen för lindrig till måttlig psykisk ohälsa för de små barnen har lyfts och prioriterats särskilt”, skriver Susanne Nordling (MP).


Vi vet att det krävs speciell kompetens för att behandla små barn. När vården för lätt till måttlig psykisk ohälsa nu görs om i Region Stockholm är det för att den ska bli bättre och mer sammanhängande. Målsättningen är en förändring som gynnar både patienter och personal.

Första linjens psykiatri för alla åldrar är under omstöpning i Region Stockholm. Det tidigare tilläggsuppdraget för barns och ungas psykiska hälsa, 0 till 17 år, planeras att tas bort. Enskilda verksamheter har fungerat väl, men upplägget med ett valfritt tilläggsavtal har varken främjat kontinuitet eller jämlik tillgång till vård.

Medan vården för lätt till måttlig psykisk ohälsa för alla invånare, från sex år och uppåt, ska göras tillgänglig genom vårdcentralerna, planerar vi att lösa stödet till de minsta barnen genom att upphandla sex verksamheter, spridda över länet. På detta sätt hoppas vi uppnå just det artikelskribenterna efterfrågar – en samlad kompetens, i ett robust och förutsägbart system, för stöd till de allra yngsta barnen och deras vårdnadshavare.

De nya verksamheterna ska ha konsultationsuppdrag till barnavårdscentralen, BVC, och barnmorskemottagningen, BMM, i det geografiska området. Sedan i våras har barnavårdscentralerna dessutom möjlighet att ge två stödsamtal till de familjer de behandlar, detta för att kunna fånga upp fler familjer i riskzonen. Med start nu i vår kommer barnmorskemottagningarna att kunna erbjuda detsamma om den gravida kvinnan visar tecken på depression, allt för att hitta den psykiska ohälsan i tid.

För att skapa en långsiktigt stabil verksamhet med möjlighet till flexibilitet, god arbetsmiljö och kollegialt utbyte, räknar vi med att varje mottagning kommer att behöva fyra till sju psykologer, socionomer eller psykoterapeuter med erfarenhet av målgruppen.

Exakt vilken bakgrund personalen behöver ha är inte fastställt, men det finns ingen anledning att tro att kompetensen skulle bli sämre än i dag. Det är i vårdgivarnas intresse att anställa den bästa tillgängliga personalen för att kunna erbjuda en kvalitativ vård, och från regionens håll kommer vi att ställa krav på relevant kompetens och ge möjlighet för den speciella yrkesgruppen att utveckla sig. Vi är i arbetet måna om att första linjen-verksamheterna inte dränerar barn- och ungdomspsykiatrin på personal. Det är viktigt att rätt kompetens arbetar på rätt vårdnivå.

I vissa regioner, till exempel Blekinge, har uppdraget för att vårda små barns psykiska ohälsa lagts på barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Där kan en och samma psykolog arbeta på de olika vårdnivåerna och själva styra över hur avancerad vård patienten behöver. I en så stor region som Stockholm bedömer vi att detta inte fungerar. Vår lösning är i stället att endast de som i dag driver barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet får lägga anbud när vården upphandlas. Där finns redan barnmedicinsk kompetens vilket är viktigt för målgruppen. Bup ska fortsatt vara den självklara remissinstansen för de barn som behöver barnpsykiatrisk specialistvård.

Vi vet att de som ska arbeta med de små barnen och deras vårdnadshavare behöver sin speciella kompetens. Det krävs kunskap i utvecklingspsykologi och förståelse för hur familjens samspel påverkar ett litet barn.

Specialistkompetensen för lindrig till måttlig psykisk ohälsa för de små barnen har lyfts och prioriterats särskilt i förarbetet med denna reform. Vilka metoder vården använder styrs inte genom politiska beslut, men ni kan räkna med att förändringarna planeras med syfte att bevara kompetens. Inte att splittra den.

SUSANNE NORDLING

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev