”Vården har havererat när utredningen om förstatligande är färdig”

I Inspektionen för vård och omsorgs, Ivos, granskning får 27 sjukhus över landet svidande kritik för bristande patientsäkerhet. Men Ivo analyserar inte de grundläggande orsakerna. Och ansvariga politiker skyller på varandra – senast Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i en rapport om statens i deras tycke felaktiga medelstilldelning.

Det katastrofala läget är emellertid en följd av de styrsystem som skulle rädda vården: valfrihetsreformer, New Public Management, NPM, och privatisering. Läkarförbundet med Anders Milton som ideolog initierade på 1990-talet, utan att höra sina medlemmar, sjukvårdens köp- och sälj-system, prestationsersättningar och konkurrens. Borgerliga politiker hängde på och socialdemokraterna traskade efter.

Läs mer: Stora förväntningar från facken på ny arbetsmiljökommission

Den offentligt drivna vårdens då påstådda brister var en mytbildning, vilket verifierades i SBU-rapport 124, 1995. Utan förbundets drivande roll hade inte NPM fått inträde i vården och ekonomerna och byråkraterna hade inte satt sig som herrar på personalens axlar. På 20 år har i många regioner vårdens fotfolk snarast minskat medan den administrativa överbyggnaden ökat med 50 till 100 procent!

Det auktoritära NPM, inklusive från SKR dikterad så kallad kunskapsstyrning, har berövat professionen viljan att utveckla den egna verksamheten. Arbetsglädjen i det individuella patientmötet har minskat. Till det bidrar regionernas bristande förmåga att säkra patient-läkarkontinuiteten, inte minst i primärvården. Detta trots att bristande kontinuitet i första ledets vård ger ökad dödlighet i befolkningen och större belastning på sjukhusen – en väsentlig orsak till de överfulla akutmottagningarna och platsbristen.

Att vården i allt mindre grad leds av den högsta medicinska kompetensen, utan av till den byråkratiska makten ja-sägande chefer, kan nu tippa hela systemet över ända. Läkare och sköterskor saknar egen kontroll över verksamheten och lockas att lämna sjukhus och vårdcentraler för privata utövare och bemanningsföretag.

Bemanningsföretagen ger hög lön för jobb utan långsiktigt ansvar för patienterna eller för utveckling, utbildning och kompetenssäkring. Den i offentlig drift kvarvarande personalen får en allt tyngre arbetsbörda.

Privata läkare kan i utförandet av sina avgränsade uppgifter hålla hög kvalitet. Men på systemnivå är det sedan länge känt att privata mottagningar selekterar friskare patienter och att det finns evidens för att vinstkrav försämrar och fördyrar vården, se Läkartidningen.se 24 januari 2012 och Läkartidningen 2020.11: FZRL.

Läkare lockas till dagtidsarbete utan jourer och att behöva ta litet utbildningsansvar. Hotet om överträdelse av vårdgarantier, särskilt nu efter covidpandemin, får regionerna att brådstörtat upphandla tjänster. Det är företrädesvis patienter med lättare diagnoser och yngre åldrar som säljs ut medan äldre, multisjuka och komplicerade fall stannar inom det offentliga.

Sedan länge har motsvarande processer verkat i primärvården genom den fria etableringen. Privata vårdcentraler får lättare klientel och etablering sker där det lönar sig bäst. Glesbygd och socialmedicinskt tunga områden blir utan vård och läkarkompetens.

Det är en dödsdans som har inletts för skattefinansierad, jämlik vård efter behov. Det går inte att vänta på den i frågan splittrade regeringens utredning om förstatligande. Vården har havererat när utredningen är färdig! Det är innehållet och styrningen snarare än organisationstillhörigheten som är det centrala.

Regionerna kommer de närmaste åren att få göra miljardstora nedskärningar. Det får inte drabba fotfolket i den praktiska vården! Hyvla av den överdimensionerade byråkratin, skrota NPM och avskaffa SKR, denna odemokratiska, statsliknande hydra utan offentlighetsprincip och insyn.

Ljusglimtar finns. Svenska läkaresällskapet pekar till exempel i ”En värdefull vård” på att landet går från en behovsstyrd till en efterfrågestyrd vård, vilket hotar lagens solidaritetsprincip. Rambudget förordas istället för NPM. Och Läkarförbundets ledning, där Miltonränderna sitter i, blev nyligen överkörd av fullmäktige som krävde att personer med privat sjukförsäkring inte prioriteras i offentlig vård.

Kanske kommer Läkarförbundets ledning också till insikt om att nätläkare bryter mot förbundets etiska regelverk och urholkar ekonomin i primärvården. Samt att medlemmar som deltar i hyrstafettläkareländet vanhelgar den hippokratiska läkarrollen.

Christer Andersson, professor emeritus, Allmänmedicin, Umeå universitet, distriktsläkare, Arvidsjaur

Bengt Järhult, allmänläkare, Ryd

Johannes Järhult, professor emeritus i kirurgi, Jönköping

Christer Petersson, medicine doktor, allmänläkare, Växjö

Åke Thörn, medicine doktor, pensionerad företagsläkare, Luleå