Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vården måste anpassa sig till personer med autism”

En del vårdcentraler erbjuder exempelvis gruppterapi i första hand. Men många med autism kan inte delta i gruppsamtal, skriver Gunilla Sundblad, Autism- och Aspergerförbundet.

Publicerad: 13 juni 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Gunilla Sundblad, förbundssekreterare Autism- och Aspergerförbundet.

Foto: Christina Teuchler, Getty Images


Ämnen i artikeln:

AutismAutismspektrumstörningToppnyheter Psykiatri

Personer med autism har avsevärt sämre hälsa än den övriga befolkningen och dör i genomsnitt 16 år i förtid. Att vända den negativa utvecklingen är ingen omöjlighet, men det förutsätter en ökad kompetens om autism, samverkan mellan vårdgivare och kontinuitet i insatserna. 

Den psykiska ohälsan i samhället är ett stort problem. Trots att personer med autism har ökad risk för psykisk ohälsa och suicid är vården bristande och otillgänglig. Vårdkedjan är svår att navigera i och att få en personlig kontakt är komplicerat. Kontinuitet uteblir när det är nya läkare som tar emot i väntrummet och känslan av att ständigt börja om går som en röd tråd i våra medlemmars berättelser. Sveriges regionpolitiker behöver nu förbättra vården för personer med autism.

Läs mer: Nationella riktlinjer på G om adhd och autism

Autism är en livslång funktionsnedsättning och det är viktigt att förstå kopplingen mellan autism och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av ångest och depression är vanliga konsekvenser av att leva i ett samhälle som inte är anpassat för personer med autism. När varken skola eller arbetsliv är tillgängligt är det vanligt att falla mellan stolarna och priset individen får betala är högt: sin vardag, sin funktion och sin hälsa. När den psykiska ohälsan tolkas som en del av funktionsnedsättningen, snarare än en konsekvens av brister i stödet och effekterna det ger, leder det till att många står helt utan stöd från vården. 

Mot bakgrund av detta vill vi att Sveriges regionpolitiker:

1. Ökar vårdens kompetens om autism och psykisk ohälsa.

Stödet som ges inom vården behöver vara anpassat efter individens behov. Det förutsätter ett kunskapslyft om autism och psykisk ohälsa. En del vårdcentraler erbjuder exempelvis gruppterapi i första hand. Men många med autism kan inte delta i gruppsamtal utan behöver istället individuellt stöd för att behandla den psykiska ohälsan. 

2. Säkerställer kontinuitet i vården 

Kontinuitet är avgörande för kvalitativa stödinsatser och minskar risken för psykisk ohälsa för personer med autism. Att vården genomförs med enhetliga metoder och av samma behandlande läkare är av stor vikt. Primärvården behöver därför se över sin personalförsörjning och vara rustad för att kunna ge kontinuerligt stöd. Vårdgivarna behöver också regelmässigt informera patienterna om vilket stöd som finns att få och använda alla tillgängliga verktyg, exempelvis patientkontrakt, fast läkarkontakt och samordnad individuell plan, SIP, för att uppnå en kvalitativ vård och minska den psykiska ohälsan. 

3. Säkerställer samverkan mellan psykiatrin och habiliteringen 

Behovet av förbättrad samverkan mellan psykiatrin och habiliteringen är något som våra medlemmar också vittnar om. Vårdgivarna fastnar ofta i var något ska behandlas istället för att faktiskt försöka hjälpa individen som är i behov av stöd. Patientperspektivet uteblir när man bortser från helhetsbilden av människan. Psykiatrin hänvisar till att problemen har med funktionsnedsättningen att göra medan habiliteringen hänvisar till att problemen har med psykisk ohälsa att göra. Stöd kan behövas av båda. 

Det är ett underbetyg till samhället att så många personer med autism mår dåligt idag. Kunskap om autism och psykisk ohälsa, kontinuitet i insatserna och samverkan mellan vårdgivare är nyckelfaktorer för att minska den psykiska ohälsan. Samhället och vården behöver anpassa sig till personer med funktionsnedsättningar, inte tvärt om. 

Gunilla Sundblad, förbundssekreterare Autism- och Aspergerförbundet 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev