Debatt
”Vården måste börja rustas upp innan det är försent”
Sjukvårdens problem löses inte av att be vårdpersonalen vara mer effektiv, för det finns absolut inget mer att krama ur oss, skriver Ibtisam Yusuf (V), sjukhusfysiker och regionpolitiker.
Publicerad: 2 februari 2023, 04:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ibtisam Yusuf, leg sjukhusfysiker, Universitetssjukhuset i Linköping, samt ledamot i regionfullmäktige i Region Östergötland för Vänsterpartiet.
Svensk sjukvård är nära kollaps, det måste vi börja ta in. Patienter som väntar orimligt länge på akutvård, patienter som skickas hem svårt sjuka, patienter som inte får grundläggande behov som vatten, mat och hygien tillgodosedda, patienter som inte övervakas eller inte får sin medicin, patienter som i värsta fall dör oövervakade i korridorer.
Detta framgår av Inspektionen för vård och omsorgs, Ivo, tillsynsbesök på 27 akutsjukhus runt om i landet, där varje sjukhus får svidande kritik. Patientsäkerheten kan inte garanteras, slår Ivo fast.
Läs mer: Lista: Här är regionerna med flest anmälningar till Ivo
Situationen har gradvis förvärrats och under pandemin fick personalen ta av de sista energireserverna, jobba över och jobba dubbelt. Därefter har det inte skett några förbättringar trots alla hurrarop och hjälteförklaringar. Vårdpersonalen har på egen hand fått fortsätta hålla sjukvården uppe genom att slå knut på sig själva och sina familjer, medan de styrande har kunnat säga att situationen har gått tillbaka till ett normalläge och därtill sparat miljarder.
En eskalerande personalflykt har inletts när fler och fler insett det omöjliga i att kontinuerligt jobba nära bristningsgränsen utan någon förändring i sikte. Effekterna av detta syns ännu mer i och med de närmast dagliga rapporterna i medierna om slutkörd vårdpersonal som uttrycker en stor oro för patientsäkerheten och för en stundande massflykt av återstående personal.
Under de senaste månaderna har dessutom många sjukhus runt om i landet fått gå upp i stabs- eller förstärkningsläge för att klara av att hantera vårdbehoven. Många sjukhus brottas med konstanta överbeläggningar och korridorvård av patienter. Nu kommer också rapporter om hur patienter kan ha dött på grund av långa väntetider på akutmottagningar, eller bristande kontinuitet när patienter skickas runt till olika avdelningar i sökandet efter vårdplatser. Så här kan det inte få fortsätta. Vården måste börja rustas upp nu, innan vi hamnar i en situation där det inte längre finns något kvar att rädda.
Sverige har lägst antal vårdplatser per tusen invånare när man jämför med OECD-länderna. Storbritannien, som har näst lägst antal vårdplatser, genomgår i nuläget en vårdkris med massiva strejker, hårda prioriteringar, och långa köer till ambulanser och sjukhus. Vi kan snart vara där vi med om inte de politiskt ansvariga väljer att ekonomiskt förstärka sjukvården.
Vår nya regering verkar dock inte ha några som helst planer på att stötta upp regionerna ekonomiskt i detta. I stället är signalen ”effektivisera mera”, vilket också är vad majoriteten av regionerna planerar under 2023. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kommer en stor majoritet av landets regioner att ha ”generella effektiviseringsåtgärder ” i budgeten. Nedskärningar är att vänta med andra ord.
Detta innebär att det inte finns några tecken på att vården kommer att förstärkas i närtid utan allt pekar på att det tyvärr kommer att bli värre under detta och kommande år.
Sjukvårdens problem löses inte av att be vårdpersonalen vara mer effektiv, för det finns absolut inget mer att krama ur oss. I stället måste man satsa på att bygga upp vården igen, och det kommer att kosta.
Börja med att avisera höjda grundlöner för vårdpersonal, inför en erfarenhetsbonus, bättre ersättning för övertid, börja rekrytera tillbaka från hyrbolagen och fasa ut inhyrningen. Släpp på den politiskt påtvingade detaljrapporteringen, banta successivt ner administrativa och andra centrala stödfunktioner och erbjud dem med vårdbakgrund kliniska jobb. Flytta sedan de återstående stödfunktionerna till kärnverksamheterna. Förändringen måste få kosta och den ekonomiska förstärkningen måste vara långsiktig, för det är nu eller aldrig.
Om inte regeringen väljer att se problemet och lägger en del av de stora överskotten som finns (164 miljarder kronor för 2022) på att rädda sjukvården, bör regionerna överväga skattehöjningar för att rädda sjukvården. Vi kan inte ha en sjukvård där patientsäkerheten inte garanteras. Vi kan inte ha en sjukvård där människor dör i vårdköer eller på akutmottagningar i väntan på hjälp, samtidigt som vi sparar hundratals miljarder. Vi kan så mycket bättre än detta.
Ibtisam Yusuf, leg sjukhusfysiker, Universitetssjukhuset i Linköping, samt ledamot i regionfullmäktige i Region Östergötland för Vänsterpartiet
Kommentarer:
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.