Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Vården måste kunna använda digitaliseringens möjligheter”

Publicerad: 22 februari 2019, 06:00

Pelle Johnsson, leg läkare, klinisk programchef, Skånes digitala vård­system.

Foto: Bildbyrån

Vården måste kunna använda digitaliseringens möjligheter. Vi kan inte så totalt bortse från nyttoaspekterna när vi diskuterar integritetsfrågorna, skriver Pelle Johnsson, klinisk programchef för Skånes digitala vård­system.


Det råder allmänt tvivel om ifall den sjukvård som vi känner klarar framtida demografiska förändringar, samtidigt som det kommer att råda brist på arbetskraft och kompetens inom vården.

Nya it-system i vården leder till genomgripande, men ändå otillräckliga förändringar i arbetssätt och patientupplevelse.

Det råder allmän enighet om att vi måste förnya arbetssätten. Hoppet ställs till digitalisering och den omvälvning som därmed väntar sjukvården, som kanske den sista av branscher som går igenom en sådan förnyelse. Nya it-system i vården leder till genomgripande, men ändå otillräckliga förändringar i arbetssätt och patientupplevelse. Befolkningen måste också ha en bra hälsa längre i livet och åtgärder sättas in tidigare för att undvika att de med riskfaktorer för sjukdom faktiskt utvecklar sjukdomen.

Preventiv medicin har varit på mångas läppar länge och framgång nås i dag hos risk­patienter, vilka identifieras genom omfattande och resurskrävande riktade screeningprogram mot till exempel bröst- och livmodercancer samt puls­åderbråck. Flera sådana program är på väg, bland annat mot tjocktarmscancer.

Dagens it-system, med kraftfulla funktioner och möjligheter som inte var kända då de svenska patient- och personuppgifts­lagarna stiftades, gör det möjligt att identifiera individer i befolkningen som löper större risk än andra att utveckla sjukdom. Det är också möjligt att följa hur man genomför preventiva åtgärder, till exempel se till att patienter med lättare former av njursjukdom inte försämras och behöver komma i­ dialys. Patienter med kronisk sjukdom kan med modern teknologi stödjas och hjälpas utanför sjukhus och vårdcentraler.

2014 publicerades den statliga utredningen ”Utredning om rätt information i vård och omsorg”, som föreslog lagändringar för att underlätta medicinsk informationsöverföring, till exempel mellan olika vårdgivare inom en region eller inom ett huvudmannaskap.

Flera remissinstanser var helt, eller till övervägande del,  positiva till utredningens förslag, bland annat Ivo, Socialstyrelsen och E-Hälsomyndigheten, medan Datainspektionen avvisade förslaget i sin helhet, ”… utifrån sin uppgift att verka för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter”.

Jag vill göra gällande att med det läge vården nu är på väg in i, måste myndigheter tillsammans försöka finna vägar så att vården kan använda digitaliseringens möjligheter och samtidigt hantera integritetsskyddet på en acceptabel nivå, men att det också måste ges större utrymme åt att låta patienterna styra över sin information och hur den får användas.

Vi kan inte så totalt bortse från nyttoaspekterna när vi diskuterar integritetsfrågorna. Vi måste lösa dem på andra sätt än i den nuvarande lagstiftningen. Vi har helt enkelt inte råd att avstå dessa möjligheter att skydda och bevara hälsa, vare sig ur ett humanitärt eller ett ekonomiskt perspektiv. Vi har inte råd att bli så kränkta. Låt det goda segra!

PELLE JOHNSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev