”Vårdens bristande effektivitet behöver åtgärdas”

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Trots en hög andel hälso- och sjukvårdskostnader av BNP, jämfört med andra OECD-länder, har Sverige återkommande problem i form av långa väntetider till vård, bristande vårdkedjor och en sjunkande produktivitet. 

Forum för health policy, en oberoende tankesmedja, har gett i uppdrag till analysföretaget Demoskop att i november 2021 genomföra en undersökning om hur unga uppfattar dagens och framtidens vård. Totalt genomfördes 1 432 intervjuer, varav 1 022 med unga mellan 18 och 30 år.  

Läs mer: Oppositionen lyfter vårdplatsbrist i riksdagen

Särskilt viktigt är det att fånga upp förtroendet för dagens och framtidens vård under ett valår och inte minst när vården har varit och är under stor press på grund av pandemin. 

I undersökningen framkommer att en av fyra unga är kritisk mot hur dagens sjukvård fungerar. Bilden av sjukvården skiljer sig inte markant mot den hos allmänheten i stort. Kritiken är mest omfattande avseende tillgänglighet och effektivitet. 

Det finns stora skillnader i synen på sjukvårdens olika instanser. Såväl allmänhet som unga har stort förtroende för sjukvårdspersonalen, men båda grupperna har ett mycket lågt förtroende för de politiker som styr hälso- och sjukvården. 

Uppfattningen om hur vården kommer att utvecklas framöver skiljer sig däremot mellan allmänheten i stort och de unga, där de sistnämnda är tydligt mer optimistiska. Mest optimistiska är de i åldern 18 till 24 år, där 50 procent tror att vården blir bättre om tio år och 55 procent tror att vården blir bättre än föräldragenerationens. Detta kan jämföras med att 36 procent av allmänheten generellt och 29 procent av gruppen unga tycker att vården fungerar bra i dag. Optimismen är störst avseende framtida förmåga att hantera svåra sjukdomar. De unga är mer positiva avseende framtida förmåga att hantera psykisk sjukdom än allmänheten i stort. 

En stor majoritet tror att digitalisering och teknikutveckling leder till förbättrad tillgänglighet (66 procent av allmänheten och 79 procent av gruppen unga) och förbättrad effektivitet (gruppen allmänheten 54 procent och gruppen unga 64 procent.) I båda grupperna finns en delad syn på digitaliseringens konsekvenser för förmågan att hantera svåra sjukdomar, utvecklingen av kvaliteten och bemötandet. Lika många tror att det hjälper som att det stjälper.

Det finns en tydlig tro på att kvaliteten i privat vård är högre än i offentlig vård i båda grupperna, men något starkare bland unga än bland allmänheten i stort. 

Att arbeta inom vården idag uppfattas som attraktivt av en av fem unga, men det är betydligt fler som anser att det är attraktivt att arbeta i framtidens sjukvård. Att arbeta som läkare uppfattas av nio av tio ha hög status, medan ungefär hälften tycker att sjuksköterskeyrket har en hög status.

Såväl bland unga som bland allmänheten uppfattas brist på resurser, ineffektiv organisation, rekryteringsproblem och ojämlik fördelning vara hot mot framtidens sjukvård. 

Både unga och allmänheten i stort har en bild av bristande effektivitet som behöver åtgärdas. I dag pågår visst arbete med att utveckla hälso- och sjukvården. Men det behövs mer för en långsiktigt hållbar effektiv sjukvård som invånare och medarbetare känner sig trygga med. 

Det handlar om ersättningssystem som stärker koordinering och samordning, en efterlängtad it-infrastruktur där informationen sömlöst och smidigt kan gå mellan vårdgivare och mellan huvudmän. Det handlar om en minskad administration, mer satsning på prevention och upphandling av hela vårdkedjor, men även ökat nyttjandet av digitala lösningar med till exempel egenmonitorering/distansmonitorering och mycket mer. Listan kan göras lång och det är uppenbart att det krävs krafttag för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem i framtiden. 

Peter Graf, ordförande för Forum för health policy

Catharina Barkman, chef Forum för health policy