Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag04.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Vårdens tillgänglighet ska inte försämras”

De enheter som får tillstånd att bedriva viss vård vid könsdysfori har krav på sig att upprätthålla en tillräcklig kapacitet, replikerar debattörer från Socialstyrelsen.

Publicerad: 12 Februari 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kristina Wikner, enhetschef för högspecialiserad vård, och Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen.


Ämnen i artikeln:

SocialstyrelsenHögspecialiserad vård

RFSL och RFSL Ungdom skriver i en debattartikel i Dagens Medicin nr 1–3/21 om Socialstyrelsens beslut att viss vård för personer med könsdysfori ska bli nationell högspecialiserad vård. De uttrycker oro för att förändringen ska leda till längre köer till vården.

I december fattade Socialstyrelsen beslut om att viss vård vid könsdysfori ska bli nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid tre enheter. Det bygger på en sammanvägd bedömning av det som framkommit från sakkunniga experter, remissinstanser samt en beredningsgrupp med experter på hälso- och sjukvårdssystemet.

Behovet av att se över vården vid könsdysfori har lyfts av flera av regionernas nationella programområden, NPO. De, liksom vi, har sett att det i dag är skillnader i landet när det gäller vården vid könsdysfori och att vårdkedjan inte hålls ihop tillräckligt väl, vilket kan få livsavgörande konsekvenser. Det är av stor vikt att utredning, behandling, kirurgi och uppföljning hålls ihop och ger en integrerad samt sammanhållen vårdkedja för den här gruppen.

Könsdysfori är också ett tillstånd som kräver specialistkunskaper och ett nära samarbete mellan experter inom många områden såsom psykiatri, endokrinologi, sexologi, urologi, logopedi och plastikkirurgi. I dag är det dock brist på vissa viktiga yrkeskategorier, exempelvis barnendokrinologer. 

Det är centralt att ha en samlad kompetens i alla team vilket säkerställs när vården koncentreras. Det kommer dessutom att underlätta övergången mellan barn- och vuxenvård. 

Målet med en koncentration är också att få en mer patientsäker vård med högre kvalitet och bättre kompetensförsörjning. Det finns ett stort behov av forskning inom området och Socialstyrelsens beslut ökar förutsättningarna för detta, genom uppföljning och ökade möjligheter till kunskapsutveckling. 

Det krävs både en viss vårdvolym och specialistkompetens för att ge bästa möjliga bemötande och behandling, vilket är syftet med en koncentration. 

I debattartikeln uttrycks en oro för att restiderna till de nationella vårdenheterna kan öka. Fördelarna med koncentration tror vi dock kommer att överväga eventuellt längre resande. Det är också viktigt att betona att de enheter som får tillstånd att bedriva viss vård vid könsdysfori har krav på sig att upprätthålla en tillräcklig kapacitet. Tillgängligheten ska inte försämras när vården koncentreras utan i stället ska alla, oavsett i vilken region man bor, få tillgång till de främsta expertteamen. 

Det är samtidigt viktigt att tillägga att beslutet handlar om att viss vård vid könsdysfori – och inte all vård – ska bedrivas vid nationella enheter. Vid förmodad könsdysfori ska en nationell enhet kontaktas men alla regioner behöver utföra viss utredning och bedömning inför och även efter remittering. I dialog mellan den nationella enheten, personen i fråga och den remitterande enheten ska fortsatt planering av vården ske. 

Därmed är det viktigt att kompetens inom könsdysfori utvecklas och stärks också i varje region. För att den här gruppen ska få bästa möjliga omhändertagande krävs ett nära samarbete mellan hemregionen och den nationella enheten. Regionerna ska kunna ta stöd av de nationella enheterna i sitt arbete med att stärka kompetensen kring den livslånga vården av denna grupp. 

Socialstyrelsen kommer att följa upp vårdområdet årligen med fokus på tillgänglighet, remitteringsvägar och resultat. Skulle det visa sig att kraven vi har ställt inte uppfylls har vi möjlighet att ompröva och göra förändringar.

Målet är att det ska finnas jämlik tillgång till både den bästa högspecialiserade vården och den nära vården.

Kristina Wikner, enhetschef för högspecialiserad vård, Socialstyrelsen

Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen

 

Replik på:

”Köerna till könsbekräftande vård måste bli kortare”  

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev