Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vårdförlopp kan fragmentera behandlingsansvaret”

Som distriktsläkare oroar vi oss för att införandet av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, PSV, kan få motsatt effekt, skriver debattörer från flera föreningar. (2 kommentarer)

Publicerad: 17 november 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Henrik Nyström, Jakob Nyhlén, Klas Fellbrant, Niklas Lehtipalo och Nikolaos Georgiannos.

Foto: Bo Håkansson/Bilduppdraget


Ämnen i artikeln:

Sammanhållna vårdförlopp

I sjukvården införs just nu personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, PSV, där man för olika diagnoser försöker standardisera patientens väg genom vården i en rad omfattande dokument. 20 sådana PSV finns hittills utarbetade och primärvården berörs av de flesta.

Syftet är utmärkt: att bidra till jämlik vård av hög kvalitet, till att patienterna blir mer delaktiga och till att göra sjukvården mer sammanhållen.

Läs mer: Östergötland inför listtak för nya allmänspecialister 

Som distriktsläkare oroar vi oss för att införandet av PSV i stället kan motverka personcentrerad och sammanhållen vård genom en fragmentering av behandlingsansvaret. PSV utgår från diagnoser – de blir alltså diagnoscentrerade och inte personcentrerade. Följden blir att patienter som inte går att placera in i en tydlig grupp faller mellan stolarna. De flesta av våra patienter har diffusa symtom, flera samtidiga sjukdomar eller behov av särskilt stöd, vilket gör att de är svåra att kategorisera och därmed hamnar mellan ansvarsområden. Vården måste kunna ta hänsyn till denna komplexitet för att verkligen kunna vara personcentrerad, jämlik och sammanhållen.

Om vi ska ta målet om personcentrerad och sammanhållen vård på allvar så behövs relationell kontinuitet, delaktighet och distriktsläkarens breda allmänmedicinska specialistkompetens.

I en aktuell studie av Sandvik med flera, publicerad i British Journal of General Practice 2022, analyseras hela den norska befolkningen. Resultatet är slående tydligt: Fast allmänläkare med medicinskt helhetsansvar och relationell kontinuitet förlänger livet, minskar behov av akuta inläggningar, och ger ökad livskvalitet.

De positiva effekterna vi ser slutar inte där. Med relationell kontinuitet slipper patienten upprepa sig, vi minskar risken för missförstånd och vi ökar tilliten.

Dessutom gynnar relationell kontinuitet teamarbete och arbetsmiljö i vården. Om läkaren lärt känna patienten över tid kommer läkaren ha helt andra förutsättningar för att samarbeta med övriga teamet kring patienten, både i primär- och slutenvården. Läkare, men även övriga vårdprofessioner, kan med fokus på kontinuitet uppleva större tillfredsställelse i sitt arbete. Ska vi kunna bemanna vården är en förutsättning att personalen trivs och känner att de kan göra skillnad, inte bara ”släcka bränder”.

De flesta av oss kommer någon gång i livet att drabbas av en kronisk och/eller allvarlig sjukdom. Många allvarliga sjukdomar debuterar med vanligt förekommande diffusa symtom. Det är lättare för en läkare att korrekt värdera nytillkomna symtom med kännedom om hur patienten fungerat innan.

PSV prioriterar inte heller vilken diagnos som är viktigast, eller hur diagnosen förhåller sig till andra diagnoser som inte har något PSV. Undanträngningseffekt innebär att vi fokuserar för mycket på vissa saker på bekostnad av annat som faktiskt har högre prioritet. Vi menar att PSV riskerar att orsaka just detta. Med kontinuitet kan hänsyn tas främst till patienten i stället för till enbart en av patientens diagnoser.

Det är med sorg i hjärtat vi kan konstatera att primärvården i dag inte klarar att ge alla våra patienter den vård de behöver. Arbetsmiljön möjliggör inte det arbete vi skulle kunna göra för patienterna och ger inte heller förutsättningar för att kunna rekrytera de framtida kollegor som primärvården behöver. Vården måste då fokusera på det som gör störst nytta för patienterna. PSV utan kontinuitet blir sannolikt mer arbete med tveksam nytta. PSV med basen i en fast läkarkontakt som samordnar och prioriterar vården kan bli riktigt bra!

Beslutet om PSV är redan fattat nationellt, men det finns stora möjligheter att regionalt anpassa och utvärdera dem när de införs. Vi som allmänläkare vill därför understryka den möjlighet regionerna nu har att verka för verkligt personcentrerad och sammanhållen primärvård.

Vi ser gärna personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, där kontinuitet och fast allmänläkare är basen. Först då kan vi få en verkligt personcentrerad och sammanhållen vård! 

Henrik Nyström, ordförande Distriktsläkarföreningen Västra Götaland

Jakob Nyhlén, ordförande sektion primärvård, Västra Götalands läkarförening

Klas Fellbrant, ordförande Svensk förening för allmänmedicin Skaraborg

Niklas Lehtipalo, ordförande Svensk förening för allmänmedicin Storgöteborg

Nikolaos Georgiannos, ordförande Svensk förening för allmänmedicin Södra Älvsborg

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-11-21

I nästföljande artikel lobbar Catharina Barkman och Peter Graf ,Forum för (för!) Health Policy, för (apoteks)-marknaden och hävdar (citat) ”Upphandling av sammanhållna vårdkedjor bör uppmuntras och underlättas. Om en aktör har ansvaret för patientens hela vårdkedja ökar motiven för att satsa på prevention........ Kaiser Permanente......USA.....”(slutcitat). Rubriken för lobbyisternas debattinlägg nedan lyder (citat) ”Det måste löna sig att hålla befolkningen frisk” (slutcitat).

Den marknad där den här typen av ”lösningar” lönar sig har inget behandlingsansvar för sjuka människor men dränerar systemet ytterligare på pengar till de mest behövande, multisjuka och äldre.Vill debattörerna inte vara med och skattefinansiera det svenska  sjukvårdssystemet enligt Hälso-och sjukvårdslagen ((HSL) längre; har de kanske varsin privat sjukvårdsförsäkring finansierad via Forum för Health Policy?

Vilka ökande motiv driver lönsamheten att dränera medel från sjuka till friska utanför sjukvårdssystemet? Var slutar det friska, förebyggbara och var börjar vårdförloppet för de redan sjuka? Vem har kompetens att se var gränsen går mellan friskt och sjukt ? Vem tar ansvar för helheten och det olönsamma? NPM?

Marika Hedman, specialist i Allmänmedicin

 

2022-11-18

Jag håller med att det verkar bli diagnoscentrerad istället för patientcentrerad vård.  Redan för över 20 år sedan diskuterades om alla med förhöjda blodprover behöver göra ett hjärteko istället för att åtminstone först starta en bra behandling. Fortfarande verkar patienterna inte få en bra symtomskattning för vården klagar på att analysen är tidskrävande. Det finns erfarna apotekare som gärna gör en snabb inledande analys. 

Maj-Britt Elmvik, leg apotekare

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Sammanhållna vårdförlopp

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev