lördag4 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vårdköerna till autismutredningar måste bli kortare”

Vi uppmanar regionpolitikerna att anställa mer personal med rätt kompetens och förbättra samordningen, skriver Camilla Rosenberg och Gunilla Sundblad från Autism Sverige.

Publicerad: 17 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Camilla Rosenberg, förbundsordförande, och Gunilla Sundblad, förbundssekreterare, båda från Autism Sverige.

Foto: Christina Teuchler


Ämnen i artikeln:

AutismAutismspektrumstörning

Köerna till utredning för autism har under många år varit långa, vilket drabbar både barn och deras föräldrar samt dem som utreds i vuxen ålder. Det är i många fall avgörande med tidig upptäckt och tidiga insatser vid autism. Autism Sverige uppmanar nu regionerna att skyndsamt hantera de långa kötiderna.

De långa köerna syns i hela landet. SVT rapporterade 29 november förra året att 7 000 barn hade stått i kö till en neuropsykiatrisk utredning under 2021 och att 1 600 av dem fått en utredning inom en månad. Under 2022, fram till september, hade cirka 10 000 barn hamnat i kö för utredning och endast 1 900 av dem hade fått hjälp inom 30 dagar.

Läs mer: Riktlinjer: Ge tidigt stöd vid adhd och autism 

Den långa väntan till utredningar får till följd att personer med autism inte får det stöd de är i behov av i exempelvis förskola, skola och på arbetsplatsen. Det kan i sin tur medföra försämrad hälsa för den som står i kö till utredning.

En utredning handlar inte om att få en diagnos på ett papper. En autismdiagnos har ett framåtriktat syfte, den ska vara en nyckel som ger möjlighet att öppna upp för en fungerande vardag, skolgång och arbetsliv, för att den enskilda individen och dess familj ska må bra igen. Socialstyrelsen presenterade nyligen nationella riktlinjer för autism och adhd. I dem betonas vikten av tidiga insatser. När en person är i behov av stöd ska man egentligen inte behöva invänta en diagnos, men verkligheten ser ofta annorlunda ut. Bland annat i skolans värld är det vanligt att en diagnos behövs innan rätt stöd sätts in.

Utöver att politikerna behöver se till att vårdköerna minskar behöver vi parallellt med det säkerställa att en diagnos inte är en förutsättning för tidiga insatser. De insatser som finns och erbjuds håller överlag hög kvalitet. Insatserna som ges till var och en räcker dock inte till för att täcka behoven, bland annat för att det är fler barn än tidigare som söker stöd. Det är inte förenligt med vare sig evidens, Socialstyrelsens nya riktlinjer eller rimliga förväntningar på god vård.

Vi har medlemmar som har barn som inte kan vara i skolan, mår dåligt, och ändå möts av åtta månaders väntetid för utredning och inget stöd under tiden. Åtta månader är en outhärdligt lång tid för den som är i behov av stöd. Det gäller såväl barn som mår dåligt som föräldrar som måste gå ned i arbetstid och försöka hitta sätt att få vardagen att fungera, med både psykiska och ekonomiska konsekvenser. Regeringen har avsatt medel i budgeten för att vårdköerna ska kortas samt slutit en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om 3 miljarder kronor för att korta väntetiderna. Det är positivt men det räcker inte. Köerna till utredning för autism har varit ett problem under lång tid, även före pandemin, och det behövs också ökad kompetens och bättre samordning för att målet om en tillgänglig vård med korta väntetider ska realiseras.

Regionerna behöver nu agera snabbt och ta sitt ansvar för att minska köerna till autismutredningar och säkerställa tidiga insatser. Vi uppmanar därför regionpolitikerna att:

1. Anställa mer personal med rätt kompetens
Antalet personer som står i kö till autismutredningar har ökat kraftigt de senaste åren. Utöver att både bup och vuxenpsykiatrin behöver mer resurser, behöver även problemen gällande brist på personal med rätt kompetens och hög omsättning av personal tas på allvar. Lösningar behöver synas i både budget och verksamhetsplanering.  

2. Förbättra samordningen
Psykiatriska och habiliterande insatser behöver ges utifrån individuella behov, samtidigt och samordnat. Vi vill därför se att habiliteringsverksamheterna organiseras i tvärprofessionella team i samarbete med bup och vuxenpsykiatrin för att bäst kunna möta individens behov. Det skulle förbättra möjligheten till tidiga insatser.

Konsekvenserna av långa väntetider för autismutredningar får framför allt individerna och deras familjer betala det högsta priset för. Det är dags att regionerna tar situationen på allvar och tar det ansvar som krävs för att förbättra levnadsvillkoren för personer med autism.

Camilla Rosenberg, förbundsordförande Autism Sverige

Gunilla Sundblad, förbundssekreterare Autism Sverige

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev