”Vårdskulden kräver mer än business as usual”

Tusentals operationer har ställts in och ännu fler vårdbesök har uteblivit under coronaepidemin i Stockholmsregionen. Ska vårdskulden kunna hanteras måste sjukhusens sparkrav hävas och vårdcentralerna få en budget värd namnet. Tyvärr går det moderatledda styret nu fram med ännu mer åtstramningar.

Sjukvården i Region Stockholm har tack vare otroliga insatser från vårdpersonalen genomgått en imponerande omställning under coronapandemin. Detta har skett trots bristande förutsättningar med åratal av nedskärningar i sjukhusvården och en underfinansierad primärvård.

Men omställningen har inte kommit gratis. När vi går in i hösten kommer regionens styrande politiker att behöva hantera två stora skulder, en vårdskuld gentemot patienterna och en arbetsmiljöskuld gentemot vårdpersonalen.

Enligt uppgifter från Sveriges läkarförbund beräknas över 200 000 operationer ställas in i Sverige i år till följd av coronapandemin. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm anger även att 7000 operationer ställdes in fram till och med april i år på regionens sjukhus. Under samma period genomfördes närmare 350 000 färre besök inom primärvården i Stockholmsregionen i jämförelse med förra året. Till detta kommer att många i vården har arbetat under extrema arbetsförhållanden under våren och är i stort behov av återhämtning.

Den stora vård- och arbetsmiljöskulden borde leda till den naturliga slutsatsen att sjukhusen och vårdcentralerna ska ges tillräckliga resurser och att alla besparingskrav ska slopas. Tyvärr ser vi istället hur företrädare från det moderatledda regionstyret pratar om att vården ska mobilisera sin ”överkapacitet” för att beta av vårdköerna.

Istället för att i kristider ompröva den förda politiken planerar det moderatledda styret i Region Stockholm nu att fortsätta med mer av business as usual. I budgetunderlaget för hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2021 framgår således att regionstyret kommer att hålla fast vid sjukhusens svältbudget. Resurserna till sjukhusen kommer endast att räknas upp med 1 procent, en uppräkning som inte ens täcker de ökade kostnaderna för löner, läkemedel och ett ökat vårdbehov till följd av den demografiska utvecklingen. Utöver detta ska sjukhusens verksamhet ”effektiviseras” med motsvarande 2 procent av budgeten. Det moderatledda styret ger alltså med ena handen för att sedan ta ännu mer med den andra. Hur sjukhusen i regionstyrets värld ska kunna hantera vårdskulden med en sådan budget förblir ett mysterium.

Inte heller ser vi några tecken på att vårdcentralerna kommer att få ett ordentligt tillskott för att kunna möta det stora vårdbehovet till följd av inställda besök och ökad ohälsa under coronapandemin. Samtidigt planerar den blågröna majoriteten, trots coronakrisen, för införandet av ytterligare en kostnadsdrivande vårdvalsmarknad inom den reumatiska vården. Ett vårdval som både patientföreningen Reumatikerförbundet, professionen och forskare inom området protesterat mot i en debattartikel i Dagens Medicin.

För den socialdemokratiska oppositionen är prioriteringen tydlig. Vårdens grundpelare, sjukhusen och vårdcentralerna, måste få betydande ekonomiska tillskott för att kunna hantera den växande vård- och arbetsmiljöskulden. Detta inkluderar att stoppa alla sparkrav, anställningsstopp och varsel på regionens sjukhus. Personalen som jobbar med de svårast sjuka på sjukhusen och vårdcentralerna behöver få fler kollegor, inte färre.

Talla Alkurdi (S), oppositionsregionsråd i Region Stockholm

TALLA ALKURDI