Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Vårdvalsreformen står på stabil grund

Publicerad: 25 November 2008, 10:42

REPLIK För den som inte gillar en utrednings slutsatser är det alltid bekvämt att ropa efter en ny som landar där man själv vill, skriver Göran Hägglund i ett svar på ett öppet brev.


I Dagens Medicin nr 47/08 ställer tre organisationsföreträdare frågor om vårdvalsreformen. Det är Inger Rising, ordförande i Distriktssköterskeföreningen i Sverige, Ingela Wiklund, ordförande i Svenska barnmorske­förbundet, och Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening.

Vårdval är viktigt och bra för patienter ur flera aspekter. Själva idén är att makten nu flyttas till patienterna. Kan man välja skola och telefonoperatör ska man också kunna välja vem man ska gå till när man är sjuk.

Vårdval är dessutom ett sätt att vitalisera primärvården genom att få in fler aktörer. I de vårdval som redan finns på flera håll i Sverige har det startas nya vårdcentraler. Patienterna får fler vårdgivare att välja mellan och personalen får bättre utvecklingsmöjligheter. I förlängningen leder det till en bättre vård där patienten står i centrum.

Artikelförfattarna undrar varför regeringen genomför vårdvalsreformen utan en bättre utredning. Det är ett märkligt påstående. Reformen har föregåtts av en gedigen och omfattande statlig utredning. Den har varit ute på remiss precis som alla andra utredningar och ett stort antal remissvar har kommit in. Det finns därför ett väl under­byggt underlag för rege­ringens förslag. Men det är klart, för den som inte gillar en utrednings slutsatser är det alltid bekvämt att ropa efter en ny som landar där man själv vill ha den.

I artikeln ställs även frågor om hur vården ska organiseras för att vara behovsstyrd och inte efterfrågestyrd. Prioriteringsfrågan är en central etisk fråga inom vården, och jag vågar säga att kristdemokraterna har ägnat mer energi åt den än de flesta. Svårigheten med prioriteringar i vården finns alltid, oberoende av vårdvalet, och frågan besvaras inte automatiskt av att ett landsting bedriver all verksamhet i egen regi. I Sverige är landstingen sjukvårdshuvudmän och har ansvaret att utforma kloka ersättningssystem utifrån gällande lagar och förordningar.

Frågeställarna undrar också hur det blir med vård i glesbygd och i förortsområden när fri etableringsrätt införs. Jag håller med om att vård i glesbygd många gånger är svårt, men det blir inte svårare av att vårdval införs. Landsting är vare sig i dag eller i framtiden förhindrade att öppna eller bedriva egna vårdcentraler till exempel i områden där det saknas vårdinrättningar. Inom vårdvalssystemet har landstingen också möjlighet att höja ersättningen till vårdcentraler i glesbygd inom vårdvalet och att upphandla primärvård i glesbygd. Landstingen har alltså det geografiska ansvaret och har medel till sitt förfogande för att ta det ansvaret. Målet med vårdvalet är fler vårdcentraler, inte färre.

I artikeln uttrycks oro för att vårdvalet inte ska bli kostnadseffektivt och ge bra vård. Författarna menar att etableringsfrihet innebär  rätten att få sin verk­samhet offentligt finansierad  för privata vårdföretag. Detta är inte korrekt. Det är inte så att enskilda vårdcentraler automatiskt får skattepengar in på bankkontot. De vårdcentraler dit människor väljer att gå, landstingsdrivna eller i enskild regi, får del av offentlig finansiering.

Det är alltså patientens val som bestämmer hur mycket pengar vårdcentralen får. Vi ger därmed varje människa, oavsett utbildning, inkomst, civilstånd, ålder eller hälsotillstånd samma rätt att välja vårdcentral. Denna möjlighet är i många andra länder förbehållen de välbeställda.

Avslutningsvis skriver de att kritiken var massiv mot Vårdval Sverige från tunga remissinstanser. Det är fel. Själva vårdvalet har i princip inte kritiserats alls. Vad som fått kritik i remissvaren är framför allt förslaget om ett nationellt åtagande för primärvården. Regeringen har därför lyssnat på kritikerna och i dagsläget valt att inte skriva fast något sådant. I debatten har även utformningen av ersättningssystemen inom vårdvalet debatterats, till exempel socioekonomiska faktorer. Jag tror det är viktigt att på ett prestigelöst sätt vara öppen för justeringar, förändringar och förbättringar och jag kan notera att justeringar sker i landsting som i dag har infört vårdval.

Syftet med vårdvalsreformen är bättre tillgänglighet, större inflytande för patienten och att stimulera nytänkande. Givetvis kommer landstingen även i framtiden att vara de stora och dominerande vårdgivarna. Men möjligheten till mångfald frigör utvecklingskraft och kreativitet. Det är något jag välkomnar.

Göran Hägglund

Göran Hägglund
 är socialminister och partiledare för kd.

Läs även:
 Familjeläkaren Jonas Sjögreens debattinlägg om vårdvalet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev