Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Varför är frågan om patientsäkerheten i IT-systemen inte högst på agendan?

Publicerad: 12 mars 2008, 05:45

Hur många patienter till måste dö eller utsättas för allvarliga risker innan ­Social­styrelsen reagerar? Det ­skriver Pär Ansved, överläkare i Kalmar.


På senare tid har allt mer fokus riktats mot frågor som rör patientsäkerhet. Vi är alltmer medvetna om att patienter dör eller skadas i onödan inom sjukvården. Vi får exempelvis inte göra fel när vi ordinerar eller administrerar läkemedel. Ändå sker misstag i läkemedelshanteringen dagligen, misstag som många gånger äventyrar hälsan och ibland livet på våra patienter.

Några av dessa fall leder till lex Maria-anmälningar och i förlängningen av detta får oftast någon en varning. Här finns dock möjligheter till över­gripande systematiska förbättringar som man ännu inte debatterat, utnyttjat eller velat ta ansvar för, vilket känns märkligt mot bakgrunden av allvaret i problematiken.

Allt fler sjukvårdshuvudmän har satsat på färdiga IT-lösningar i vilka man journalför och ordinerar läkemedel. Dessa lösningar innebär att vi nu slipper problemen med otydliga signaturer och oläsliga ordinationer, vilka tidigare varit vanliga.

Däremot förefaller det som om många system saknar fungerande beslutsstöd när läkemedel ordineras. Sju landsting har exempelvis valt att satsa på Cambio Cosmic, däribland mitt eget.
 I dess läke­medels­modul finns en varningsfunktion avseende interaktioner (vilket är bra!) men däremot dyker det aldrig upp någon varning om man råkar feldosera uppåt eller nedåt. Det går alldeles utmärkt att ordinera både en och två tio-potenser fel utan att systemet gör en uppmärksam på felet. När vi nu använder oss av digital teknik är det för mig en gåta varför dessa risker inte påtalats och åtgärdats!

Frågor kring sekretess, utdata, ekonomi och sjösättande av IT-systemen har fått mycket fokus, medan för patienterna livsviktiga funktioner rörande läkemedelshantering, som exempelvis bra beslutsstöd vid läkemedelsordinationer, i praktiken varit helt oprioriterade. Varför är frågan om patientsäkerheten i IT-systemen inte högst på agendan? Med ett tydligt patientfokus hade sannolikt prioriteringarna varit annorlunda!

Ytterst anser jag att det borde vara en självklarhet att Social­styrelsen tar sitt ansvar som tillsynsmyndighet och via anvisningar ser till att problemet blir löst snarast, vilket torde behöva inbegripa krav på att även Apoteket AB tillhandahåller en vettig databas som möjliggör detta. Varje dags fördröjning innebär en påtaglig risk för att ytterligare patienter drabbas av doseringsfel, fel som i många fall är undvikbara med ett vettigt beslutsstöd.

I patientsäkerhetssammanhang görs ofta jämförelser med flyget, vilket i detta sammanhang känns ytterst relevant. Om motsvarande risk för skador och dödsfall förelegat vid flygningar med en viss flygplanstyp hade dessa plan aldrig tillåtits lyfta förrän felen var identifierade och åtgärdade. Varför skall vi inte ha minst samma ambitionsnivå när det gäller sjukvården?

Detta i en situation då vi faktiskt borde kunna skapa de tekniska lösningar som minimerar riskerna, till gagn i första hand för patienterna men också för den stackare som gör sig skyldig till en felordination i en stressad situation, ett fel som hade kunnat förebyggas om det funnits en fungerande skyddsbarriär som varnar om man över- eller underskrider gällande dosering. Trots att feldoseringar inte är ovanliga och att dessa utsätter patienterna för stora risker har inte heller Sveriges Kommuner och Landsting valt att prioritera det i sin nya nationella satsning på ökad patientsäkerhet.

Hur många patienter till måste dö eller utsättas för allvarliga risker innan Socialstyrelsen reagerar och agerar? Och vad gör Sveriges Kommuner och Landsting i denna för patientsäkerheten så viktiga fråga?

Pär Ansved

Pär Ansved
 är överläkare och verksamhetschef vid barn- och ungdomskliniken på Länssjukhuset i Kalmar.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev