lördag4 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Varför fokuserar Vårdkompetensrådet på läkarbrist?”

För att komma till rätta med psykologbristen borde regionerna uppmanas att lägga in krav på psykolog i förfrågningsunderlagen för vårdvalen, föreslår Kristina Taylor, Psykologförbundet. (4 kommentarer)

Publicerad: 8 december 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kristina Taylor, ordförande, Sveriges psykologförbund.

Foto: Magnus Fond/Fond&Fond


Ämnen i artikeln:

Primärvård

Socialstyrelsen har tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet haft i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på insatser för att stärka medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen i primärvården. Ett brett och svårt uppdrag med tanke på att primärvården i Sverige länge varit underdimensionerad.

Den svenska primärvård som vuxit fram de senaste decennierna är en teambaserad primärvårdsmodell med en bred grupp av professioner som gemensamt ansvarar för utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering, palliativ vård och hemsjukvård med mera.

Läs mer: Vårdkompetensrådet: En miljard per år behövs till fler allmänläkare 

Överföring av arbetsuppgifter från sjukhusen och förändringar i sjukdomsmönster har ökat arbetsbördan. På många vårdcentraler runt om i landet råder brist på nästan samtliga professioner. Trots att vårdbehovet för psykisk ohälsa ökat under lång tid är det exempelvis många vårdcentraler som i dag saknar psykologer. I den mån psykolog finns tillgänglig i primärvården ansvarar hen ofta för fler än 5 000 listade invånare, vilket naturligtvis ger helt orimliga förutsättningar för psykologen att erbjuda adekvat vård. Psykologbristen kan bland annat förklaras av att psykolog inte finns med som krav i förfrågningsunderlagen för vårdval i 16 av 21 regioner.   

I takt med att den nära vården byggs ut och sammansatta ohälsoproblem ökar, växer också betydelsen av mer utvecklad samverkan mellan olika yrkeskompetenser liksom mellan primärvård och skola, socialtjänst och specialistvård. Mot denna bakgrund är Socialstyrelsens och Nationella vårdkomptensrådets uppdrag oerhört viktigt om vi ska nå målet om god och nära vård på riktigt. 

Den 30 november i år publicerades Vårdkompetensrådets slutrapport Kompetensförsörjning inom primärvården. Slutrapporten (liksom medföljande pressmeddelande) lägger i analysen och förslagen huvudsakligt fokus på bristen på primärvårdsläkare. I princip likställs möjligheten att ge vård på rätt vårdnivå i den svenska hälso- och sjukvården med tillgången på specialister i allmänmedicin. Likaså beskrivs i rapporten att bristen på allmänläkare påverkar arbetsmiljön för övriga medarbetare i primärvården negativt men även att den leder till sämre arbetsmiljö för medarbetarna på sjukhusen. 

Sammantaget leder detta enligt rådet till en ond spiral för såväl vårdpersonal som patienter. Därför föreslår rådet en rad åtgärder för att öka antalet specialister i allmänmedicin – bland annat att staten skjuter till en miljard kronor årligen under fem år, för att finansiera fler ST-tjänster i allmänmedicin. Rådet föreslår också att en nationell samordningsfunktion inrättas, som bland annat ska stödja regionerna i arbetet med att nå Socialstyrelsens riktvärde om 1100 invånare per specialist i primärvården.

I Vårdkompetensrådets rapport finns därutöver ytterligare några åtgärdsförslag och rekommendationer, bland annat om möjlighet till forskning, användandet av digitala verktyg, teamarbete samt satsning på ledarskapet i syfte att attrahera och behålla personal. Men någon annan profession än läkare och hur man ska säkra kompetensförsörjningen för just dessa lyfts inte fram överhuvudtaget.

Våra två frågor till Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet är: 

1. Varför väljer ni – mot bakgrund av den breda ansatsen i uppdraget, att den svenska primärvården är så teambaserad och att det råder stor brist på flertalet professioner – att lägga ett närmast totalt ensidigt fokus på bristen på primärvårdsläkare och hur den ska åtgärdas? Ett explicit uppdrag att se över tillgången på specialister i allmänmedicin innebär ju inte att man helt måste bortse från övriga professioner. Exempelvis vore en enkel åtgärd för att komma till rätta med psykologbristen att uppmana regionerna att lägga in krav på psykolog i förfrågningsunderlagen för vårdvalen. 

2. Vilken grund har ni för att lyfta just bristen på allmänläkare som särskild orsak till dålig arbetsmiljö för övriga medarbetare i primärvården? För en psykolog med över 5 000 invånare på sin lista är naturligtvis bristen på kollegor betydligt mer avgörande.

Vi skulle också vilja ställa en mer grundläggande fråga till Socialdepartementet och Socialstyrelsen. Är inriktningen på det här uppdraget – och kanske även andra utvecklings- och utredningsuppdrag som regeringen lagt på myndigheten – egentligen att på sikt radikalt förändra den svenska primärvården? Från en teambaserad primärvårdsmodell till en modell som mer ensidigt bygger på patient-läkarkontinuiteten och allmänläkarens insatser, med begränsad samverkan med andra professioner (om de alls finns med i bilden)? 

Här finns ett stort behov av klargörande gentemot allmänheten och gentemot alla professioner som i dag är verksamma inom primärvården. 

Kristina Taylor, ordförande, Sveriges psykologförbund 

Följ debatten:

1.  ”Varför fokuserar Vårdkompetensrådet på läkarbrist?”

2. ”Våra förslag inkluderar alla medarbetare i primärvården”

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-12-19

Svensk primärvård är underdimensionerad och underdimensionerad om man får tro att ett ORCD-snitt är bättre. Svensk primärvärd får stadigt ca 17% av kakan jämfört med vanligen 25-30%. Och många av dessa länder har en primärvård med bättre renommé än vår. Vad får oss att tro att mindre är bättre? Men, om jag läst statistiken rätt, det är f.a i antal allmänläkartjänster vi utmärker oss, negativt. Med de stora krav och förväntningar som ställs på kåren så borde det inte vara så. Med det sagt så behöver också övriga yrkeskårers bemanning ses över och matchas mot kraven. Sen har vi en särskild svensk modell med mycket triagering där sjuksköterskor och sjukgymnaster står i första linjen. Och med mycket satsning på specialistutbildningar. Jag ser ingen anledning att radikalt ändra detta. Men jag önskar en viss rättning in mot mitten, fler läkartjänster och rikligt tilltagna utbildningsbudgetar. För utvecklingen står inte still, snarare rusar den fram.

Lars Henningsson

 

2022-12-16

Svarar på ovanstående ST-läkare. 

Det finns ingen som tvivlar på att en erfaren läkare kan bedriva en mottagning/VC på bästa sätt (länka gärna den statistiken). Att uttala sig om att beteendevetare har en likvärdig kompetens som en psykolog visar faktiskt på den utbredda okunskapen som råder kring psykologi och psykiatri. Inte konstigt att man skriver ut dubbelt så mycket antidepressiva till barn jämfört med grannländer, när st-läkare inte kan se skillnad mellan olika yrkesroller. Oroväckande. 

Psykolog

 

2022-12-12

Det största problemet för Primärvården är inte att det saknas psykologer. Många med likvärdig utbildning såsom beteendevetare med särskild utbildning, specialistpsykiatrisjuksköterskor kan ofta och många gånger göra ett minst lika bra jobb som psykologer.

Det som dock utmärker många av Sveriges bästa vårdcentraler enligt patienterna är att 7 av topp 10 vårdcentraler drivs av läkare. Flera av dessa vårdcentraler har dessutom ingen psykolog.

Inte en enda Region har med i förfrågningsunderlaget att det måste vara en läkare som driver vårdcentralen, vilket givetvis borde vara Prio 1.

ST-läkare, Stockholm

 

2022-12-09

Apotekare skulle göra stor nytta i den Nära vården.

Apotekaren

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Primärvård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev