Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Varför ser man olika på utveckling i olika branscher?

Publicerad: 8 juli 2013, 07:31

Varför ser man olika på produkt- och teknikutveckling i olika branscher? undrar riksdagsledamoten Pernilla Gunther (KD).


Life Science i Sverige är en bransch med ett stort antal aktörer i många led, precis som fordonsindustrin. Det handlar om idéer, innovationer, forskning och en lång utvecklingsprocess innan det når användaren, samt mycket kapital.

Fordonsindustrin får, trots Saabs konkurs och bland annat Volvo personbilars neddragningar, fortsatt statligt stöd för fordonsstrategisk utveckling och innovation med 450 miljoner kronor per år i ett samarbetsprogram, där industrin ska skjuta till lika mycket medel.

Dessutom finns Fouriertransform, som är ett statligt venture capital-bolag med en investeringsram på tre miljarder kronor. Fouriertransform har i uppdrag att på kommersiella grunder stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkurrenskraft (nyligen beslutat att utöka sitt område för investeringar.)

I jämförelse med Life Science-industrin som också fått sina törnar de senaste åren med utflyttning av verksamheter från AstraZeneca och andra bolag, har regeringen även här beslutat om en satsning. Fyra miljarder kronor mellan åren 2013–2016 på forskning och innovation för att långsiktigt stärka Sverige som en forskningsnation. Som statlig investerare finns Almi, som kan gå in med upp till 10 miljoner kronor.

Universitetens holdingbolag, science centers och inkubatorer som drivs med offentliga medel, är också en del av strukturen för att möjliggöra formandet av företag som kan kommersialisera produkter och så småningom nå användaren.

Skillnaden mellan fordonsindustrin och Life Science är dock väsentliga i dessa avseenden:

- Fordonsindustrin är inte beroende av rekommendationer från en statlig myndighet om prissättning.

- Fordonsindustrin är inte beroende av landsting som är mer eller mindre ointresserade av kliniska prövningar eller test av ny teknik.

- Fordonsindustrin är heller inte beroende av en yrkeskår – läkarna - som måste tänka på sin enhets budget innan man skriver ut en dyr produkt, till en patient med sällsynt sjukdom.

Som bosatt i Trollhättan är jag väl medveten om fordonsindustrins motgångar, men även stora kunnande, speciellt inom säkerhet och miljö. Vad jag reagerat på är just att den typen av teknik ofta uppmärksammas mer och att det är helt självklart att forskning och utveckling får kosta. Samtidigt som nya läkemedel, behandlingar och hjälpmedel inte får kosta mer, för då beror det på att företagen vill ha för mycket betalt.

Trots att svenska patienter förväntar sig en vård i världsklass, och både kompetens och vilja finns för att samarbeta mellan olika aktörer inom svensk Life Science, har inte den här branschen samma gemensamma tryck i frågorna som fordonsindustrin. Det är bra att de olika organisationerna satt sina mål och har strategier. Kan vi bara lyckas föra dessa samman och skapa en gemensam strategi för Life Science-industrin i Sverige, har vi kommit en bra bit på väg mot målet att få en livskraftig Life Science över tid.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev