Debatt
”Varför ska vi tro att det blir bra?”
Publicerad: 23 oktober 2018, 05:00
Gustaf Almenberg, oberoende konsult och författare till boken ”Kan den bli bättre – sjukvården”.
Primärvården ska bli tyngdpunkten i svensk sjukvård, enligt ett betänkande. Men hur medarbetarna ska motiveras till den stora förändringen diskuteras inte alls, skriver Gustaf Almenberg i en debattartikel.
Ämnen i artikeln:
PrimärvårdI det andra av tre betänkanden skrivs det i utredningen God och nära vård (SOU 2018:39) att man faktiskt inte vet så mycket om primärvården i dag jämfört med övriga sjukvården. Kvaliteten i primärvården har man heller ingen samlad bild av. Blott relativt få har en fast läkarkontakt, trots medicinska fördelar och trots att möjligheter skall finnas enligt patientlagen.
Ändå är det till just denna sjukvårdsorganisation, som utredningen nu vill flytta tyngdpunkten i svensk sjukvård, bort från sjukhusen. Varför ska vi tro att det blir bra? Man säger sig nu ha en strategi, som bygger på en serie avstämningsmöten på toppnivå 2020 till 2027. Man bortser då, emellertid, från lärdomen i näringslivet under senaste decenniet, att organisationskulturen är mest avgörande för framgång. ”Culture eats strategy for breakfast”, som det kallas på managementspråk.
Människors motivation är en av de viktigaste krafterna i en kultur. Men i betänkandet diskuteras bara de högsta beslutsfattarnas motivation. Och den tror man ska växa fram genom nämnda avstämningsmöten på toppnivå. Hur medarbetarna ute i verksamheterna ska motiveras till den stora förändringen diskuteras däremot inte alls.
Den mest fundamentala målkonflikten i svensk sjukvård tassar man bara försiktigt runt, utan att våga konfrontera
Några strukturella konflikter finns heller inte på kartan. Den mest fundamentala målkonflikten i svensk sjukvård tassar man bara försiktigt runt, utan att våga konfrontera. Den målkonflikten handlar om att man å ena sidan har grundpelaren ”likvärdig vård för alla” och å andra sidan har det kommunala självstyret (sedan 1864), det vill säga att sjukvården i dag styrs av 310 lokalpolitiskt styrda, självständiga maktcentra (plus regeringen, delvis). Alla med rätt till lokala anpassningar. Också av ekonomisk/politisk art. Hur kommer denna målkonflikt i praktiken att påverka förändringen?
En av de saker som påverkar sjukvården mest är när genomgripande tekniksprång sker. Upptäckten av penicillin till exempel. Och införandet av it/internet. Ytterligare ett genomgripande tekniksprång växer nu fram i form av AI (artificiell intelligens). Förändringspotentialen för sjukvården är enorm, dels rent medicinskt till exempel i form av bättre och mycket snabbare diagnostisering och monitorering i realtid och dels administrativt i form av långt snabbare och mer automatiserade analyser och ny kunskapsinhämtning ur enorma databaser. Ju större dess bättre för AI. Om denna potential nämns knappast heller någonting alls.
GUSTAF ALMENBERG