Dagens Medicin Debatt: ”Varna för konsumentappar för diagnos av melanom”

Det finns i dag appar för mobiltelefoner som kan laddas ner från Appstore (Apple), respektive Google Play (Android) och som genom att använda artificiell intelligens, AI, utlovar diagnostik av misstänkt hudcancer, inklusive melanom. Dessa appar saknar i regel klinisk validering och kvalitetsstämplar som garanterar deras säkerhet.

Argumenten för att de hotar patientsäkerheten är flera. Under pandemin har vi samtidigt vant oss vid att diagnostisera oss själva och användandet av digitala vårdtjänster har accelererat kraftigt den senaste tiden.

Läs mer: Så vill Kjell Ivarsson lyfta svensk cancervård mot målen

Vi hudläkare har sett att trenden att använda hudcancerappar ökar. Vårdgivare såväl som våra patienter måste därför varnas för riskerna med att använda dessa appar, i väntan på kliniska prospektiva studier som visar att de är säkra.

Invasiva melanom drabbar årligen drygt 4500 svenskar och varje år avlider 500 individer i spridd melanomsjukdom. Om melanom diagnostiseras i sena stadier ökar risken för att sjukdomen sprids, men om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede kan patienten däremot genomgå ett enkelt kirurgiskt ingrepp som avlägsnar tumören i sin helhet.

Att bedöma bilder på misstänkta melanom med hög sensitivitet och specificitet är utmanande och kräver utbildning och erfarenhet. I en studie publicerad i The Lancet Digital Health beskriver författarna de svåra utmaningarna med att utveckla algoritmer för AI-baserad diagnos av melanom (1).

En annan artikel publicerad i British Journal of Dermatology pekar på att appar som riktar sig direkt till konsumenter presterar undermåligt (2). Även om dessa verktyg helt säkert kommer att spela en viktig roll i framtidens sjukvård, saknas det oftast väl genomförda studier som visar deras effekt och säkerhet. På nuvarande stadium är det därför fortfarande läkarens bedömning som bör gälla.

Felaktig diagnos av melanom får konsekvenser som är oacceptabla, särskilt om en hudförändring bedöms vara ofarlig när det i själva verket är ett melanom (falskt negativa fynd). Den andra sidan av myntet är om den felaktiga bedömningen orsakar ett onödigt kirurgiskt ingrepp (falskt positivt fynd). Medan det förra kan leda till risk för framskriden cancer med risk för spridning, leder det andra till onödig oro, onödiga ingrepp för patienten och en belastning på sjukvården.

Det enkla och lättillgängliga kan vara förrädiskt. Utan kunskap och insikt kan det vara lätt att förledas av en konsumentapps tilltalande design och användarvänlighet. Med enkla knapptryckningar och uppladdade foton kan man själv på bara några ögonblick få svar på vilken diagnos som det handlar om. Problemen med apparna är emellertid flera.

För det första är de allra flesta inte kliniskt utvärderade och därmed inte godkända av myndigheter.

För det andra kan själva algoritmen vara undermålig på grund av otillräcklig validering.

För det tredje bygger utvärderingen på en bild som tas med mobilkamera. Denna bild motsvarar inte alls den dermatoskopiska bild som läkare använder vid diagnostik av misstänkta melanom.

Användandet av dessa appar kan alltså både medföra att vi missar melanom, och leda till överdiagnostisering, genom att de identifierar misstänkta förändringar som inte är farliga och som inte kräver operativa ingrepp.

Stöd för dessa slutsatser kommer från en sammanställning gjord av The British Association of Dermatologists, som visar att 41 procent av de tillfrågade britterna skulle lita på sådana appars förmåga att diagnostisera melanom. Men 51 procent sade samtidigt att de inte var säkra på om de kunde avgöra om de fungerar eller inte. Artikeln avslutas med en lista på sju röda flaggor som också inkluderar mitt budskap ovan (3). Forskare vid Memorial Sloan Kettering Cancer center i USA varnar också för användning av konsumentappar (4).

Utvecklingen av AI-baserad analys av bilder har gått snabbt. Det ställs i dag höga krav på precisionen för medicinsktekniska produkter genom ett omarbetat regelverk, Medical Device Regulation, MDR, inom EU. Hudläkare välkomnar denna skärpning av regelverket som är till för att skydda patienter mot felaktiga och för prematura medicintekniska produkter. Med ett korrekt införande av godkända, AI-baserade diagnos- och beslutstöd inom vården enligt det nya regelverket, höjs säkerheten för patienten. I en överskådlig framtid kommer detta att förutsätta att diagnos av melanom ställs av läkare i vården och inte genom användning av konsumentappar.

Om du googlar ”hudförändring” eller ”melanom” får du Cancerfonden och 1177 som de första två träffarna. Informationen där är utmärkt. Där finns bra instruktioner för hur patienter kan undersöka sig själva och en uppmaning om att söka vård vid oro för en misstänkt hudförändring. Nu närmar vi oss den härliga svenska sommaren med mycket sol och värme. Under sommarmånaderna är det många som uppmärksammar nytillkomna hudförändringar. Strategin vid misstanke om hudcancer inklusive melanom ska då, liksom tidigare, vara att ta kontakt med sin vårdcentral för en första undersökning och eventuellt en teledermatoskopisk remiss till hudläkare för bedömning.

Inför sommaren föreslår jag därför att Cancerfonden och 1177, samt andra hemsidor som våra patienter besöker för att få trovärdig information, liksom andra liknande informationskanaler, uppdateras med information som beskriver riskerna med konsumentappar för diagnos av melanom.

Sam Polesie, specialistläkare i hud-och könssjukvård, docent i dermatologi och venereologi, vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Sahlgrenska universitetssjukhuset