Varning för SSRI:s utsättningssymtom

Jag hade stått på venlafaxin under flera år för en endogen depression. Av diverse anledningar fanns skäl att prova att sätta ut det.

Jag trappade ut läkemedlet under en månad vilket gick bra. Men en knapp vecka efter att venlafaxin var ute ur kroppen fick jag skrämmande abstinenssymtom. Först som elektriska stötar i huvudet samt känslan av att hjärnan inte följde med när jag vred huvudet. Dessutom hörselhallucinationer och en monumental trötthet.

Dessa utsättningssymtom kom helt oväntat. Jag letade
information på nätet om abstinenssymtom efter SSRI och SNRI, selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare.
Engelska Wikipedia har en artikel om SSRI withdrawal syndrome. Här beskrivs bland annat headbangs och trötthet.

Närläsning av Fass ger vid handen att dessa symtom faktiskt nämns under rubriken  utsättningssymtom . Det finns instoppat i textmassan under huvudrubriken  Varningar och försiktighet . Symtombeskrivningen är mycket nedtonad jämförd med Wikipedias beskrivning av symtomen.

Detta leder mig till två funderingar. Den ena är att det är skandalöst så dåligt vi förskrivare är informerade om SSRI-utsättnings- och abstinenssymtom. Patienterna frågar om man kan bli beroende av SSRI och vi svarar troskyldigt nekande. Vi borde upplysa dem om att de kan få det mycket besvärligt den dagen som de försöker sluta.

Läs också: Här får patienterna hjälp att trappa ner antidepressiva

Den andra funderingen är att vi alldeles för lättvindigt förskriver SSRI och SNRI för obehag i tillvaron. Indikationen är endogen depression. Tyvärr har läkemedelstillverkarna lyckats få till ett tämligen brett indikationsområde: Egentlig depression, tvångssyndrom, paniksyndrom, social fobi, generaliserade ångesttillstånd och posttraumatiskt stressyndrom.

Jag finner det helt ansvarslöst att utsätta patienterna för dessa preparat för att de  gått in i väggen . Det är inte, och har aldrig varit, en godkänd indikation för förskrivning.
Sökning i PubMed på SSRI and SNRI withdrawal gav sju träffar, bland dessa en artikel av Götsche och Nielsen, The Nordic Cochrane Centre, som menar att man kan få samma typ av beroende av SSRI som av benzodiazepiner. Men sjukdomsklassifikationen DSM-III ändrades strax innan SSRI introducerades 1987 och SSRI klarade sig undan beroendestämpeln.

De konkluderar:  Utsättningsreaktioner för SSRI förefallar vara de samma som för benzodiazepiner. Att hänvisa till dessa som en del i ett beroende när det gäller benzodiazepiner men inte när det rör sig om SSRI förefaller inte rationellt.

Jag föreslår att vi  rekalibrerar  vår förskrivning av SSRI/SNRI. Före förskrivning bör vi  upplysa patienterna om riskerna för abstinensbesvär och eftersom risken för dessa tycks öka med behandlingstiden hålla den så kort som möjligt. Slutligen ser jag gärna att texten i Fass för SSRI- och SNRI-preparat förtydligas och att preparaten får en tydlig varningstext.

Läs också: Frågetecken runt psilocybin mot depression