söndag26 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vårt psyke påverkar vår kroppsliga hälsa”

När vården utformas enbart utifrån ett medicinskt perspektiv förbises psykologiska faktorer, skriver Maria Nermark, ordförande för Region Skånes Psykologförening, i en replik. (2 kommentarer)

Publicerad: 14 december 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Maria Nermark, ordförande för Region Skånes Psykologförening.


Ämnen i artikeln:

Region SkåneDiabetes typ 1Diabetes typ 2DepressionÅngest

Vi psykologer från Region Skånes psykologförening blev glada för debattinlägget i Dagens Medicin nr 48/21 angående bristande psykologiskt omhändertagande i vården av personer med diabetes. Under en mängd år har vi uppvaktat regiondirektörer och förvaltningschefer, samt informerat i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Region Skåne om den bristande vården, inte bara för diabetespatienter, utan överlag för personer med kroniska sjukdomar. 

Om man skulle ställa frågan till vilken medborgare som helst på en busshållplats eller i en livsmedelsbutik: ”Tror du att en kronisk somatisk sjukdom påverkar hur man mår psykiskt?” så skulle säkert en sådan vanlig medborgare direkt förstå vad man menade och svara ja. Den skulle också förstå att för en del av dessa personer har sjukdomen en så allvarlig påverkan att man behöver professionell psykologisk hjälp.

Läs mer: Mer pengar till arbetet mot psykisk ohälsa

Att kroniska sjukdomar som reumatism eller diabetes, för att nämna ett par, ger en förhöjd risk för suicid är sedan länge känt. Men vanligare är annan långtgående påverkan på livet som social fobi, ångest eller depression i olika grader. 

Förutom det lidande detta innebär, så innebär det ofta även ett sämre egenomhändertagande som i sin tur påverkar sjukdomen negativt. Studier om livskvalitet inom diabetesgruppen till exempel är skrämmande läsning. Särskilt utsatta är unga människor i den här gruppen. 

Vi håller med Björn Ehlin, ordförande för Svenska diabetesförbundet, om att frågan bör ställas till alla. Men ”någon att samtala med” beskriver inte en psykologisk bedömning och behandling, lika lite som ”någon som klappar om dig” beskriver en medicinsk insats. Patienter med dessa bekymmer bör ha rätt till en kvalificerad psykologisk bedömning och därefter åtgärd efter behov. 

Vi tror att detta negligerande av psykologi inom vården är ett resultat av att psykologer inte bjuds in i de översta beslutande leden. När vården utformas enbart utifrån ett medicinskt perspektiv förbises psykologiska faktorer. Liksom medicinska faktorer påverkar psykisk hälsa, påverkar vårt psyke vår kroppsliga hälsa. Det finns kostnader att spara, men framför allt lidande att minska, inom de stora grupperna av patienter med så kallade folksjukdomar genom att använda psykologers kunskaper.

Maria Nermark, ordförande, Region Skånes Psykologförening

 

Replik på:

”Psykisk ohälsa går under radarn i svensk diabetesvård”

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-01-10

Bra och relevant debattartikel! Jag har under min randning såväl under AT som ST blivit överraskad över hur få psykologer som finns inom vården. Psykologisk kunskap behövs inte bara inom psykiatrin utan även inom den övriga vården.

ST-läkare, primärvården

 

2021-12-17

Detta är något vi ser även från andra yrkeskategorier! Behovet av att tänka salutogent i mötet med patienter. Inom psykiatrin när vård ska uppdelas efter sub-diagnosgrupper faller många mellan stolarna och slussas mellan enheter med stor skada. Den somatiska samsjukligheten är ofta förekommande, men samverkan mellan medicinska insatser och paramedicin är ofta begränsad om ens förekommande. Framförallt pga. bristande kompetens om vad paramedicin kan bidra med vid psykiatriska tillstånd. När fysioterapeuter och psykologer samverkar ser vi goda resultat, liksom när vi kan komplettera och samverka med andra medicinska insatser. 

Leg.fysioterapeut, psykiatrisk klinik 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev