Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vårt uppdrag som dietister är att följa riktlinjerna

Publicerad: 20 februari 2008, 07:05

REPLIK Märkligt att ståndpunkten att följa Socialstyrelsens beslut uppfattas som ­kontroversiell, skriver Elisabet Rothenberg, ordförande för Dietisternas riksförbund.


Dietisternas riksförbund har inte, och ska inte ha, en egen uppfattning om vad som är optimal fördelning av energigivande näringsämnen för en given diagnos.

Som legitimerad dietist är uppgiften att bidra till vården med individuell nutritions­behand­ling – i överensstämmelse med Socialstyrelsens riktlinjer för god och säker vård, det vill säga grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vetenskapliga sanningar är inte ristade i sten och ”best practice” måste kontinuerligt revideras enligt tillgänglig evidensbaserad dokumentation. Samband mellan näringsintag och sjukdomstillstånd måste studeras, i första hand randomiserat och kontrollerat i randomiserade kontrollerade studier, RCT.

Den vetenskapliga ståndpunkten för om hög eller låg andel fett i kosten skulle vara bra för hälsan måste således bygga på resultat från RCT-studier. Studiens längd är också avgörande; det som går att upprätthålla och som eventuellt ger goda resultat i ett kort perspektiv till exempel ett år, hur fungerar det som livslång behandling? Effekter av för lågt intag av fibrer, vitaminer och mineraler, som är begränsade i lågkolhydratkost måste också studeras.

Livsmedelsverket har nyligen redovisat det vetenskapliga läget baserat på majoriteten av tillgängliga randomiserade kontrollerade studier och översiktsartiklar. Slutsatsen är att energirestriktion är viktigare för viktminskning än en specifik fördelning av kostens energi­givande näringsämnen.

American diabetes association skriver på sin hemsida, daterat den 28 december 2007, att ”människor som följer lågkolhydratdieter ersätter ibland kalorier från kolhydrater med kalorier från fett eller protein. Det gör det ännu viktigare för dem att övervaka sina fettprofiler (blodfetter, inklusive kolesterol och triglycerider)”. I ett så kallat position paper i Diabetes Care betonas vikten av att begränsa intaget av mättat fett och kolesterol och vidare kolhydraternas betydelse för intag av vitaminer, mineraler och fiber, se Dia­betes Care, volume 31, Suppl 1, January 2008.

Ur Social­styrelsens yttrande i ett enskilt ärende efter anmälan avseende kostrådgivning till patienter med typ 2-dia­betes framgår att: ”Social­styrelsen vill särskilt understryka att detta beslut inte alls tar ställning till frågan om vilka kostråd som i första hand bör användas vid olika tillstånd och i olika situationer. Sådana rekommendationer ger Socialstyrelsen bland annat inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer och för närvarande pågår en revision av de nationella riktlinjerna för vård och behandling av dia­betes.”

Socialstyrelsen har alltså inte ändrat riktlinjerna. Skulle den pågående revisionen innebära förändringar till förmån för ökad andel fett i kosten måste dietistkåren följa detta. En eventuell sådan förändring gör det viktigare än någonsin att patienterna får tillgång till adekvat nutritionskompetens för att utifrån individuella förutsättningar lyckas gå ned i vikt och normalisera blodsocker och blodfetter. Metabol kontroll av typ 2-diabetes förutsätter energi­balans och viktkontroll i ett livslångt perspektiv.

Att förbundets ståndpunkt – att de riktlinjer som ansvarig myndighet utfärdat ska följas – uppfattas som kontroversiell och väcker starka känslor är bara att beklaga.

Elisabet Rothenberg

Elisabet Rothenberg
är ordförande för Dietisternas riksförbund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev