Debatt
”Väsentlig skillnad i medicinsk kompetens”
Endast läkare har kompetens och utbildning för att kunna ta helhetsansvar för patientens medicinska behandling, skriver debattörer från Läkarförbundet i en replik. (2 kommentarer)
Publicerad: 8 maj 2023, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Sofia Rydgren Stale, Lars Rocksén och Marina Tuutma.
Foto: Bildbyrån
Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening har i en replik kommenterat Läkarförbundets kritik mot Nationella vårdkompetensrådets förslag om att låta avancerade specialistsjuksköterskor ta över flera av läkarnas arbetsuppgifter. Genom att se patientens hela situation kan en avancerad specialistsjuksköterska bidra till bättre vårdkvalitet, kontinuitet och en tryggare vård, skriver debattörerna.
Läkarförbundet delar uppfattningen att det är viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet att utvecklas i sin profession. Men med all respekt för specialistsjuksköterskornas kompetens så tycker vi också att det är lika viktigt att betona att det är en väsentlig skillnad mellan en läkares medicinska kompetens och en specialistsjuksköterskas. Mellan dessa yrkesgrupper skiljer cirka sex års utbildning och den skillnaden har givetvis betydelse för vilken bredd av kvalificerad medicinsk vård som respektive yrkesgrupp har möjlighet att erbjuda patienten.
Läs mer: ”Avancerade specialistsjuksköterskor är inga läkare”
För att undersöka, bedöma och diagnostisera komplexa hälsoproblem, samt att medicinskt behandla och följa upp genomförda åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv, krävs en läkarutbildning. Endast läkare har kompetens och utbildning för att kunna ta helhetsansvar för patientens medicinska behandling. Nationella vårdkompetensrådet tar inte detta faktum i beaktande i sitt förslag och det är detta, samt de felaktiga antaganden som förslaget bygger på, som vi reagerar mot.
Som vi skrev redan i vår första artikel så ser förutsättningarna annorlunda ut i Sverige än på många andra håll i Europa där avancerade specialistsjuksköterskor har införts eller planerar att införas. I de flesta länder är huvudorsaken till införandet av avancerade specialistsjuksköterskor ”läkarbrist och ekonomiska utmaningar”. Men i Sverige är det sjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna som är den största bristgruppen inom vården. I SKR:s rapport ”Välfärdens kompetensförsörjning” framgår att det inte kommer att finnas tillräckligt många sjuksköterskor att rekrytera för att tillgodose vårdens behov i framtiden.
Enligt rapporten behöver kommunerna och regionerna rekrytera cirka 33 000 sjuksköterskor fram till 2031. Motsvarande siffra för läkare är cirka 10 000. Nyligen har det också kommit flera rapporter om Sveriges långa väntetider inom cancervården. Sveriges nationella cancersamordnare pekar ut bristen på specialistsjuksköterskor som en viktig förklaring till de långa väntetiderna, se Dagens Nyheter 23 april 2023. Mot denna bakgrund anser vi att det är direkt kontraproduktivt att försöka styra om specialistsjuksköterskor till att utföra vissa av läkarnas arbetsuppgifter. En sådan utveckling leder snarare till en ännu större brist på personal som utför sjuksköterskors arbetsuppgifter. Nyttja i stället den stora kompetensreserv som finns bland alla underläkare vars utbildning i dag bromsas av brist på utbildningstjänster och lägg kraft på att behålla och attrahera fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor till hälso- och sjukvården. Det är så vi kortar cancerköerna.
Läkarförbundet anser att de problem som finns inom svensk hälso- och sjukvård måste lösas genom att resurser anpassas till uppdraget, bättre styrning, minskad administration samt förbättrade utbildningsvägar och bättre arbetsvillkor för vårdanställda. Att sänka kraven för den medicinska kompetensen är lika fel som att sänka kraven på omvårdnadskompetens – detta borde vi, Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening vara överens om.
Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund
Lars Rocksén, förste vice ordförande Sveriges läkarförbund
Marina Tuutma, andre vice ordförande Sveriges läkarförbund
Följ debatten:
1. ”Att sjuksköterskor arbetar som läkare är inte lösningen”
Kommentera
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.
-
2023-05-11
Frans Venizelos skriver i en föregående kommentar att det idag är 1 års skillnad mellan en specialisjuksköterska och legitimerad läkares utbildning. Detta stämmer men indikerar i detta sammanhang en vriden sanning. För det första är det en stor skillnad på innehåll mellan de olika utbildningarna; läkare läser 6 år i princip endast rent medicinska ämnen. Detta gör inte ssk, medicinsk kompetens är en del dock endast en bråkdel inom omvårdnaden. Jag skulle exempelvis aldrig säga att jag också är en fysioterapeut trots att en del vi läser är gemensamt. För det andra, varför inte jämföra en leg läk och -ssk (3 års skillnad) eller specialistläk och -ssk (ungefär 6 - 7 års skillnad)? Det är väl mer rimligt? Dessutom, en nylegitimerad läkare är oftast endast halvvägs i sin utbildning medan de flesta ssks inte specialiserar sig. Att således säga att det i praktiken är 1 års skillnad mellan professionernas medicinska kunskap är oerhört missvisande på alla sätt.
Underläkare
-
2023-05-09
Det är spännande att läsa denna debatt: SSK's önskan om att få komma närmare medicinen och läkarnas oro att bli detroniserade. SSK har 3 års utbildning för legitimation och skulle efter ytterligare 2 få en master, dvs 5 år. Läkarna får, i dagens system, legitimation efter 6 år och kan då arbeta på egen hand. De 12 år som det oftast refereras till i debatten är efter spec! Detta ger att en mastrad SSK har 1 års kortare utbildning än en leg läkare. I retoriken sägs att det är endast läkare som kan medicin, i omvårdnad ingår medicin som delämne. Så visst kan andra grupper också medicin, om än långt ifrån lika brett och djupt som läkarna. Det som också är spännande är att läkarna ofta i samma andetag de säger att bara de kan medicin samtidigt säger att de kan arbeta med omvårdnad? Det jag således reagerar på är den omnipotenta inställningen läkarskapet har till sig själva, de kan allt men ingen kan det de kan…båda grupperna behövs utifrån sina perspektiv och kunskaper. Därmed inte sagt att SSK ska bli miniläkare – lika lite som jag skulle vilja bli opererad av en SSK så skulle jag vilja ha omvårdnad av en kirurg, men enklare åkommor kan lika väl hanteras av båda skråna, som redan idag.
Frans Venizelos Chef, Spec SSK, FK Sociologi
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.