Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vem vill forska om man riskerar fängelse?”

Lagstiftningen om forskningsetisk prövning måste omarbetas och då handla om etik, inte juridik, anser Lars Jacobsson, professor emeritus.

Publicerad: 4 november 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lars Jacobsson, professor emeritus, Umeå universitet, tidigare ordförande i medicinska fakultetens forskningsetiska kommitté i Umeå och tidigare ordförande i Läkaresällskapets etiska delegation.

Foto: Mattias Pettersson


Ämnen i artikeln:

EtikNpof

För närvarande pågår flera rättsliga processer där etablerade forskare anklagas för forskningsfusk/oredlighet. Professorer i Uppsala väntar på polisutredning och eventuellt åtal för sin normalforskning, rapporterar Upsala Nya Tidning. En tidigare prorektor vid Karolinska institutet, KI, har fällts för forskningsfusk, därefter friats i förvaltningsrätten, men Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof, har överklagat domen till Kammarrätten, se Dagensmedicin.se den 6 oktober. Npof måste få veta om de tänkt rätt, enligt företrädare för nämnden i Universitetsläraren.

Visselblåsarna i Macchiarinifallet vid KI fälldes av KI för att ha bidragit till Macchiarinis fusk och ingen domstol i Sverige anser sig kunna överpröva KI:s dom. Nu ansöker de om prövning i Europadomstolen, uppger Universitetsläraren. En forskare i Lund avskedades 2019 på grund av påstått forskningsfusk, men Arbetsdomstolen förklarade i en dom 2020 att oredlighet inte var bevisad och att avskedandet var ogiltigt, enligt samma källa.

Läs mer: Forskare i Lund utreds för möjligt brott mot etikprövningslagen 

Det senaste debaclet gäller en forskare i Lund som åtalsanmälts av Överklagandenämnden för etikprövning, Önep. Åklagarmyndigheten hade tidigare beslutat att inte inleda förundersökning men Önep ansåg detta beslutet vara felaktigt och begärde omprövning. Nu har överåklagaren omprövat beslutet och inlett en förundersökning.

Ärendet gäller ett stort projekt finansierat av Europeiska forskningsrådet som också gjort en egen etisk prövning av projektet. Anonyma anmälare till Önep och Lunds universitet menar att forskarna inte haft tillstånd till de analyser man gjort av invandrares roll i våldtäktsfall. Forskarna menar att man visst haft erforderliga tillstånd och hänvisar till flera tilläggsansökningar i ärendet. Kanslichefen på Önep menar i Sydsvenskan att ”Det är väldigt angeläget att vi får en praxis på området, och då behövs det att saker går till domstol”. 

Överåklagaren säger i samma artikel att ”Detta är ett nytt område för oss, så vi behöver lära oss lite grann för att förstå vad det är vi skall pröva och vari det brottsliga ligger...” Man får väl utgå från att Önep inte vill stoppa politiskt inopportun forskning som kan vara ett skäl bakom anmälningarna i detta fallet.

Den omfattande juridifieringen och byråkratiseringen av etikprövningssystemet under 2000-talet har fått många konsekvenser. Forskare måste lägga ned mycket tid och pengar på själva ansökan som blivit onödigt omfattande. Forskare anklagade för fusk/oredlighet måste lägga ner dagar och ibland tusentals timmar på att försvara sig och själva bekosta advokatarvode. Jag har personlig kännedom om forskare som fått betala hundratusentals kronor i advokatarvoden och ibland bara accepterat ett beslut eller dom för att inte riskera en massa pengar.

Etikprövningen måste fokusera på frågor om risk/nytta och inte juridiska spetsfundigheter. Enskilda forskare skall inte användas som försöksobjekt när Önep, Npof, polis och domstolar försöker lära sig vad forskning är! Skyddet av försökspersoner i olika projekt bygger i grunden på en stark etisk medvetenhet hos forskarna. Skyddet av den medicinska forskningens anseende bygger på att den leder till användbara resultat. Den försvarar sig själv och främjas inte av juridiska processer. KI-rektorns fall har, enligt Dagens Medicin 28 augusti, hittills prövats i sex olika instanser under tre års utredande!

Lagstiftningen om forskningsetisk prövning måste omarbetas och då handla om etik, inte juridik. Npof och Önep borde ersättas av en ny organisation utan juriststyrning och universiteten måste stödja sina forskare i dessa processer.

Vem vill i längden forska om man riskerar böter eller fängelse, dryga advokatkostnader, sin anställning och sin heder när man forskar med nuvarande lagstiftning och regelverk?

Lars Jacobsson, professor emeritus, Umeå universitet, tidigare ordförande i medicinska fakultetens forskningsetiska kommitté i Umeå och tidigare ordförande i Läkaresällskapets etiska delegation

 

Läs replik:

”Att vädja om ansvarstagande är inte tillräckligt”

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

EtikNpof

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev