Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Verkets kostråd vilar på vetenskaplig grund

Publicerad: 3 oktober 2007, 05:00

REPLIK Rekommendationerna är till för friska personer som långsiktigt ska må bra, skriver Åke Bruce vid Livsmedelsverket i en replik på Lars Werkös artikel ”Kostråd saknar ofta vetenskaplig grund”.


Boken Ideologin och pengarna bakom kostråden är intressant även om jag inte fullt ut delar historiebeskrivningen. Kanske hade den blivit något annorlunda och mer heltäckande om författarna även intervjuat några av oss som varit med från början.

I mitt arbete på Livs­medels­verket har jag arbetat med kost- och hälsofrågor i ett primär­preventivt perspektiv sedan 1976. Jag ledde arbetet med de första nordiska näringsrekommendationerna som kom 1981 och har under drygt 30 år varit aktiv medlem i den expertgrupp som under olika huvudmän haft en central roll i det svenska kost- och hälsoarbetet.

Det är viktigt att poängtera att Livsmedelsverkets rekommendationer om bra matvanor vänder sig till friska personer i syfte att minska risken för sjukdomar som orsakas av kosten. De bygger på de nordiska näringsrekommendationerna och på svenska matvanor och matkultur.

I ett internationellt perspektiv är det Världshälsoorganisationen WHO:s näringsrekommendationer som har högst anseende. WHO:s rekommendationer är i allt väsentligt lika de nordiska och svenska så kritiken om oveten­skap­lig­het faller alltså samtidigt även på WHO:s expertgrupp. (Se jämförelse mellan WHO:s rekommendationer och de svenska nedan)

Lars werkö skriver i sin artikel att de svenska professorerna i näringslära inte kommer undan betydande kritik och att han  vill dock se deras ställ­nings­taganden mera som ett tecken på att deras kunskaper om de sjukdomar som kosten skulle orsaka är rudimentära än på att de just skulle vara köpta av industrin .

Visst är det så att mina och en del av mina kollegors kliniska erfarenheter av till exempel hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, osteoporos, mag-tarm­sjukdomar, karies och andra sjuk­domar som orsakas av kosten är begränsade. Men vi har alltid haft goda möjligheter att diskutera kliniska aspekter med erfarna kollegor runt om i landet och flera av dessa har periodvis ingått i expertgruppen för kost och hälsa.

Nästa år, 2008, beslutas om de nordiska näringsrekommendationerna ska revideras. Vid varje revision inleds arbetet med att en arbetsgrupp av forskare och myndigheter går igenom all ny vetenskaplig litteratur. Arbetsgruppen bedömer studiernas kvalitet, drar slutsatser och formulerar förslag på rekommendationer. Därefter skickas förslagen på remiss till ett stort antal forskare innan nordiska ministerrådet antar de nya näringsrekommendationerna.

Det är en process som säker­ställer en vetenskaplig grund och involverar många olika aktörer. Det är en process som jag känner stor tilltro till.

Åke Bruce

Åke Bruce
 är professor vid Livsmedels­verket.

Läs också: Kostråd saknar ofta vetenskaplig grund

Replik på detta inlägg: Ovetenskapligt när röstning avgör kostråd

Replik på detta inlägg: Kolhydratråd saknar evidens

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev