Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Vi är redo att axla ansvaret – ge oss bara resurser”

Publicerad: 19 november 2015, 06:00

Våra lärosäten är redo att ta ansvar för hela lärande­processen, skriver rektorer för universitet med läkarprogram i en gemensam debattartikel.


Under våren har utredningen För framtidens hälsa – en ny läkar­utbildning (SOU 2013:15) remissbehandlats. Där förordas att universitet med rätt att utbilda läkare också tar ett samlat ansvar för en behörighetsgrundande läkar­examen som utan kompletteringar utgör underlag för Social­styrelsens beslut om legitimation.

Då försvinner kravet på obligatorisk allmäntjänstgöring, AT, efter utbildningen. I stället integreras lärandet och läkarutbildningen förlängs med en termin. Universiteten ansvarar då för att studenterna ska vara redo för arbetsmarknaden som läkare.

De föreslagna förändringarna kräver en översyn av finansieringen. Den nya utbildningen med ökat fokus på klinisk träning kommer att bli dyrare än den nuvarande. Dessutom krävs extra stöd för utveckling av den nya utbildningen samt beredskap för ökade kostnader under en övergångsperiod med parallella system.

Även om den universitets­förlagda utbildningstiden för­längs innebär förändringen att legitimerade allmänläkare snabbare kommer ut på arbets­marknaden. Läkarbristen är stor och under 2014 tvingades landstingen lägga ut 1,1 miljarder kronor på hyrläkare för att fylla läkarbristen inom primärvården.
Att förbättra utbildningen och se till att fler allmänläkare snabbare kommer i arbete minskar på sikt kostnaderna för landstingen.

Nyligen uttalade högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) att hon kan tänka sig att gå emot för­slagen i utredningen och behålla AT-tjänstgöring. Detta skapar stor osäkerhet för studenter, landsting och för dem som ska planera framtidens läkarutbildning.

Alla lärosäten arbetar med kontinuerlig utveckling av läkar­utbildningen, men genomgripande ändringar får vänta på regeringens beslut. Dagens studenter riskerar att fastna i en utbildning som inte utvecklas i takt med om­världen.
Sverige har tidigare fått kritik av Europeiska kommissionen för att omfattningen av läkarutbildningen, inklusive AT, är oförutsägbar för studenterna. Den begränsade tillgången till AT-tjänster orsakar också onödiga dröjsmål på vägen till läkarexamen. I Stockholm tar det i genomsnitt 1,5 år från avslutade universitetsstudier till påbörjad AT.

Den svenska läkarutbildningen skiljer sig från andra europeiska utbildningar. Det försvårar för läkare som är utbildade utomlands att arbeta i Sverige och för svenska läkare att göra internationell karriär. Förslagen i utredningen innebär att en läkare med svensk examen efter sex års utbildning, i likhet med kolleger från de flesta andra länder inom EU/EES, kommer kunna påbörja specialiseringstjänstgöring.

Att inte genomföra förändringen är att hindra Sverige och svenska läkarstudenter att uppnå en modern läkarutbildning på en internationellt hög nivå. Våra lärosäten är redo att ta ansvar för hela lärandeprocessen och låta den präglas av tydlig vetenskaplig förankring och genomtänkt progression, där teoretiska och kliniska utbildningsmoment bygger på varandra. Men då krävs att regeringen sätter ner foten och sam­tidigt avsätter resurser för genomförandet.

Författare

Pam Fredman, rektor Göte­borgs universitet.

Lena Gustafsson, rektor Umeå universitet.

Torbjörn von Schantz, rektor Lunds universitet.

Anders Hamsten, rektor Karolinska i­nstitutet.

Helen Dannetun, rektor Linköpings
universitet.

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet.

Jens Schollin, rektor Örebro universitet.

PAM FREDMAN, LENA GUSTAFSSON, TORBJÖRN VON SCHANTZ, ANDERS HAMSTEN, HELEN DANNETUN, EVA ÅKESSON OCH JENS SCHOLLIN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev