”Vi behöver agera brett, snabbt och kraftfullt”

Alexander Fleming fick Nobelpriset 1945 för sin upptäckt av penicillinet, som tillsammans med andra antibiotika har räddat miljontals liv.

I sin Nobelföreläsning varnade Fleming samtidigt för att bakterier kunde utveckla resistens. Ändå används mycket antibiotika alldeles för lättvindigt. Stora medicinska framsteg riskerar därför att gå om intet. Redan i dag avlider 33 000 människor per år i Europa på grund av resistenta bakterier.

Vi behöver agera brett, snabbt och kraftfullt. I Sveriges strategi mot antibiotikaresistens är hälso- och sjukvården, djurnäringen, jordbruket, miljösektorn, biståndet och forskningen självskrivna aktörer.

Men bara tillsammans kan vi mota utvecklingen. I dag representerar socialminister Lena Hallengren (S) Sverige vid världshälsoorganisationen WHO:s världshälsoförsamling, WHA, i Genève i Schweiz. I samband med det kan regeringen lämna följande besked:

1. På plats i Genève kommer Sverige tillsammans med Storbritannien att leda ett möte med hälsoministrar från flera länder, däribland Kina, USA, Japan, Zambia, Nederländerna och Norge för att lyfta kampen mot antibiotikaresistensen.

2. Sverige kommer att ställa sig bakom den resolution om antibiotikaresistens som presenteras under WHA. Den 29 april kom den FN-utsedda samordningsgruppen IACG med rekommendationer om hur antibiotikaresistensen ska bekämpas globalt. IACG föreslår bland annat att det bildas en evidenspanel med FN:s klimatpanel som förlaga. Sverige har stöttat IACG:s arbete och vi driver på för att gruppens rapport ska leda till konkreta åtgärder.

3. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika, både till djur och människor, men vi ska göra ännu mer på hemmaplan. Nyligen beslöt regeringen att stödet till Strama höjs till 2,5 miljoner kronor. Tack vare Stramas och andras arbete har Sverige nästan halverat antibiotikaförskrivningen sedan 1990-talet. Vi närmar oss stadigt målet om max 250 recept per 1 000 invånare och år. Det arbetet måste fortsätta med oförminskad styrka.

4. Vi stärker stödet till omvärlden. Under 2019 till 2022 delfinansierar Sida det unika arbete som nätverket React gör för att stödja låginkomstländers kamp mot antibiotikaresistens med 72 miljoner kronor.

5. I Januariavtalet har vi slagit fast att Sverige ska arbeta internationellt för att minska användningen av antibiotika i djurhållningen. Sverige var det första landet i världen som förbjöd användning av antibiotika som tillväxtfrämjare till friska djur. Vi var delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006, och till att EU i januari i år skärpte reglerna ytterligare för antibiotikaanvändning till djur. Vi ska dela med oss av vår kunskap och erfarenhet.

6. Regeringen prioriterar forskning om antibiotikaresistens. Sverige är ledande i ett internationellt forskningssamarbete, JPIAMR, som har sitt sekretariat vid svenska Vetenskapsrådet. Sida går in med upp till 35 miljoner kronor 2020 till 2022. I regeringens senaste forskningsproposition aviserades ett tioårigt nationellt forskningsprogram inom området. Regeringen har gett flera myndigheter uppdrag i syfte att främja utveckling av nya antibiotika.

7. Vi fördjupar kunskapen om läkemedel, däribland antibiotika, i miljön. På regeringens uppdrag etablerar nu Läkemedelsverket ett kunskapscentrum om detta.

Den uppmärksamhet som frågan nu får globalt måste tas tillvara. Vi har allt att vinna, räknat i såväl liv som hälsa och pengar. OECD uppskattar att antibiotikaresistensen kommer att kosta EU och EEA-länderna 1,1 miljarder euro per år fram till 2050.

Alla världens länder, FN och EU med flera institutioner behöver öka sitt engagemang. Sverige ska ta en ledande roll. Regeringen kommer konsekvent att verka här hemma och globalt för värna en av medicinens största framgångar – antibiotika.

LENA HALLENGREN, MATILDA ERNKRANS, JENNIE NILSSON, PETER ERIKSSON