Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vi behöver använda mer slam i kretsloppet”

Publicerad: 22 september 2014, 06:44

REPLIK Anders Finnson från branschorganisationen Svenskt Vatten bemöter inlägget ”Avloppsslam kan hota hälsan” från aktiva inom Läkare för miljön.


Bertil Hagström, Matilda Annerstedt van den Bosch och Ingrid Eckerman resonerar i en artikel om eventuella risker med slamspridning. Vi delar deras uppfattning att vi måste vara försiktiga. Det är också anledningen till att vi bildat ett nationellt certifieringssystem, Revaq, med syfte att ställa strikta krav på de reningsverk som vill använda sitt slam för gödsling på åkermark. Med Revaq har vi i dag världens strängaste krav på innehållet i det slam som går vidare och berikar våra jordar med nödvändiga ämnen, såsom fosfor, kväve, humus och mikronäringsämnen.

Vi delar givetvis uppfattningen att vi måste vara uppmärksamma på farliga ämnen och kemikalier. Men när det kommer till möjligheten till kretslopp så går våra åsikter isär. Den stora utmaningen är att minska mängden farliga ämnen och kemikalier i hela samhället – där vi har en besvärlig påverkan från vår inomhusmiljö men inte från våra kretslopp. Vi omger oss i vår vardag med ämnen som är farliga för både miljö och hälsa. Sådana ämnen finns i färger, möbler, kläder, elektronik, schampo, krämer, med mera. Vi utsätts dagligen för dem i vår inomhusmiljö och vår livsstil. Vi ser nu tydligt att kretsloppsarbetet i sig driver på en snabbare utfasning av farliga ämnen i vår vardag. Utan kretsloppsarbete som sätter press på kemikaliearbetet har vi alltså fler farliga ämnen i vår vardag. Tvärtemot vad artikelförfattarna påstår.

Påståendet från Hagström med flera om att det inte finns några tecken på att kadmiumexponeringen i Sverige minskar är rakt av felaktigt. Den som läser Revaqs årsrapporter kan se att halten kadmium i slammet minskar varje år tack vare insatser på våra reningsverk. 31 av 39 reningsverk är nära eller vid det långsiktiga målet för 2025 för kadmiumnivåer i slammet. Det finns i dag inga vetenskapliga belägg för att återföring av slam från vanliga reningsverk innebär risker för matens kvalitet.

En förutsättning för kretsloppssamhället är att vi blir kvitt dessa ämnen. Vi behöver alla bidra. Inte minst genom att vi väljer miljömärkta konsumentprodukter. Lösningen är alltså att bli av med de ämnen som försämrar kretsloppen i stället för att förbjuda kretsloppen.

Fosfor är en ändlig resurs som behövs för allt växtliv på jorden, även i Sverige. Men all ny brytning av mineralgödselfosfor innebär stora miljöbelastningar i och omkring gruvområdena och importen av mineralgödsel till Sverige innebär samtidigt att 50 kg nytt kadmium läggs på våra åkrar varje år.

Det är därför hög tid att vi i vår del av världen tar ett ansvar för långsiktigt hållbara lösningar för kretslopp av näringsämnen. Hagström med flera skriver att det nu finns andra metoder att tillvarata detta livsviktiga ämne. I praktiken stämmer inte det, då dessa metoder fortfarande är i ett pilotskede. Vi deltar själva i detta utvecklingsarbete men det är fortfarande decennier kvar innan metoder finns på plats som innebär praktisk betydelse när det gäller återföringen av fosfor. Vi kan i dagsläget inte förlita oss på andra metoder. Vi måste värna om kretsloppet redan i dag, vi behöver ha ännu mer av det säkra kretsloppet av näringsämnen. Vi behöver använda mer, inte mindre, slam från Revaq i kretsloppet.

Relaterat material

Deb”Avloppsslam kan hota hälsan”

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev