Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag28.02.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Vi behöver en nordisk strategi för att reglera nätläkarbolagen”

Nätläkarföretagen riskerar att dränera den övriga vården på resurser, skriver socialdemokraterna Eva Lindh och Per-Arne Håkansson, medlemmar i Nordiska rådet.

Publicerad: 22 Februari 2021, 12:06

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Eva Lindh (S) och Per-Arne Håkansson (S), medlemmar i Nordiska rådet.


Ämnen i artikeln:

KryDigital vård

Användningen av digitala vårdtjänster har ökat kraftigt i flera nordiska länder under pandemin. Det finns mycket positivt med en utveckling där fler kan träffa sin läkare digitalt, men det finns också stora utmaningar då nätläkarbolagen riskerar att dränera den övriga vården på resurser. Därför är det hög tid för en gemensam nordisk kartläggning och strategi för hur vi ska hantera och reglera de digitala vårdföretagen, som ofta verkar i flera nordiska länder. 

Vi socialdemokrater ser positivt på en utveckling där fler kan träffa sin läkare digitialt. 

Det underlättar för många, inte minst människor i glesbygd. Det ökar möjligheterna för vårdpersonal att arbeta över de nordiska gränserna utan att passera dem. 

Samtidigt har vi på senare tid sett flera exempel på hur nätläkarbolagen utmanar det befintliga sjukvårdssystemet. I Region Stockholm har Moderaternas planer på att sälja ut sjukvårdsupplysningen till det skandalomsusade bolaget Kry skapat så stora protester att man nu stoppar försäljningen. Förra veckan beslöt Västra Götalandsregionen att sluta betala för nätläkarbesök som sker utanför länet för att istället kunna satsa på regionens egna vårdcentraler och dessas digitala vård. Flera regioner följer nu efter. 

Nätläkarföretagen brukar hävda att de genom att erbjuda digital läkarkontakt dygnet runt avlastar den vanliga sjukvården. De få studier som gjorts på området visar däremot att nätvårdsanvändare kontaktar närsjukvården och gör minst lika många akutbesök som andra patienter. I Sverige är kostnaden för ett nätläkarbesök i dag lägre än ett fysiskt läkarbesök. Men om varje kontakt med en nätläkare också leder till ett besök hos en fysisk vårdcentral innebär det ingen besparing utan tvärtom kraftiga kostnadsökningar för primärvården. Detta är en utveckling som flera svenska regioner märkt av redan före pandemin.  

Användningen av nätläkartjänster är dessutom socialt och demografiskt ojämlik. I Sverige använde bara 4 procent i åldersgruppen 66 till 75 år vårdappar för läkarbesök under 2019. Även personer med kort utbildning och låginkomsttagare nyttjar dessa tjänster i lägre grad än andra. 

De nordiska länderna har liknande system för finansieringen av sjukvården, men också generellt en hög användning av digitala tjänster och en utbredd möjlighet för många medborgare att använda sig av dessa. Men det finns också olikheter gällande sjukvårdsystemen och ersättningsystemen för nätläkartjänster. I Finland och på Island är nätläkartjänster ännu inte en del av den offentligt finansierade sjukvården såsom i Sverige, och de används väldigt begränsat. I Norge diskuteras risken för ökad antibiotikaförskrivning på godtyckliga grunder. 

Med en gemensam nordisk översikt kan vi få en bättre bild av hur användningen av nätläkartjänster påverkar likvärdig tillgång, resursanvändning och läkemedelsförskrivning i sjukvården. Därför arbetar Socialdemokraterna i Nordiska rådet nu för att få till en sådan kartläggning. 

Digital sjukvård är här för att stanna och kan rätt använt vara ett viktigt komplement för en tillgänglig och likvärdig vård i hela Norden. Men den digitala vården måste precis som all vård hantera patienter efter behov. Våra gemensamma resurser ska inte finansiera vårdföretag som tjänar pengar på lindrigt sjuka. 

Eva Lindh, Socialdemokraterna, Nordiska rådet

Per-Arne Håkansson, Socialdemokraterna, Nordiska rådet

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KryDigital vård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev