Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vi behöver frihet - inte tuffare krav

Publicerad: 14 november 2007, 04:30

REPLIK Privata vårdgivare måste få viss frihet och stimulans i stället för tvångströja,
skriver Lars Spangsberg.


Skrämmande att såväl Filippa Reinfeldt (m) som Stockholms läns landsting politiskt sett uppfattar privatläkare och sjukgymnaster som arbetar på nationella taxan som en börda som kräver ständig övervakning och reglering, se Dagens Medicin nr 44/07.

Skrämmande att man inte har förstått värdet av privata läkare och sjukgymnaster, vår stora tillgänglighet, kontinuitet och kostnadseffektivitet i ett allt tyngre sjukvårdssystem. Ytterst beklagligt att borgerliga politiker inte inser de kvaliteter som vi står för. Varje gång ett nytt politiskt styre kommer till makten har politikerna känt det tvunget och nödvändigt att gå in aktivt och röra om i grytan och reglera våra avtal. Den privata vårdgivarens största intention är ju trygghet och kontinuitet till patienten, men själva har vi varken trygghet eller kontinuitet.

Under mina 16 år som privat allmänläkare har jag fått acceptera att byta huvudman och avtalsförhållande åtskilliga gånger. Själv har jag på uppmaning av landstinget för 16 år sedan anförskaffat mig ett avtal genom så kallad ersättningsetablering. Jag övertog en avgående pensionsmässig läkares praktik och patientunderlag. Denna rättig­het har man genom politiskt beslut konfiskerat för några år sedan och vi är många som förväntar oss att man återställer ordningen och återger etableringsrätten så att vi kan överlämna våra patienter till yngre ersättare vid egen pensionering.

Jag har som privatallmänläkare arbetat för För­säkrings­kassan, landstinget, kommunen, sedan ånyo landstinget. Jag har av landstinget uppmanats att jobba på nationella taxan, sedan vårdavtal, sedan ånyo upp­manats att övergå till att arbeta på nationella taxan. Beträffande trygghet och avtal har vi fått acceptera korta avtal på ett till tre år under de senaste årens vårdavtal.

Det vill till att man från politiskt håll eftersträvar en helt annan långsiktighet så att den som satsar privat både i sin karriär och i investeringar och långvariga patientrelationer kan se sitt mödosamma arbete uppbyggas och struktureras under trygga och långsiktiga förhållanden sett såväl ur patientens som vårdgivarens synvinkel.

En kunskapsbank uppbyggd tillsammans med patienten och vidimerad i journaler borde rimligen kunna överföras till efterträdare under trygga för­hållanden.

De senaste tio åren har antalet läkare på nationella taxan decimerats från 2 000 till 1 000 och en liknande minskning har skett hos privata sjukgymnaster. Vart vill man komma? Privata vårdgivare utgör en valfrihet för patienterna, vill man utrota denna valfrihet helt? Om så ej är fallet bör man nog ändra stil omedelbart och på ett helt annat sätt komma oss till mötes på ett respektfullt vis.

Landstingen vill ha full kontroll över privata vårdgivare. Med enbart tuffa krav och ökad kontroll och  kännbara straff  uppnår man enbart att yrkeskåren förlamas. Privata vårdgivare måste lämnas en viss frihet för att bevara och stimulera kreativiteten. Utan frihet och kreativitet blir hela bördan som egen företagare med byråkrati, ekonomi och personal­ansvar alltför tung.

Vi behöver stimulans i stället för tvångströja. Tiden är knapp om vi ska hitta intresserade efterträdare.

Lars Spangsberg

Lars Spangsberg
 är leg läk, specialist i allmänmedicin.

Läs även: Reinfeldt vill styra etablering

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News