Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vi behöver nationella riktlinjer för allergisjukdomar”

Att Sveriges vanligaste kroniska sjukdom saknar riktlinjer är helt enkelt orimligt, skriver debattörer som representerar både profession och patienter.

Publicerad: 18 oktober 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Christer Janson, Emma Goksör och Kristina Ljungros.

Foto: Jens Solvberg (Kristina Ljungros)


Ämnen i artikeln:

AllergiAstmaEksem

Var tredje svensk lever med allergi, den största kroniska sjukdomen i Sverige. 800 000 personer har astma enligt Socialstyrelsen och runt en miljon människor har atopiskt eksem, se Läkartidningen 47/2017.

Allergi är en sjukdom med stor bredd som kan vara svår att diagnostisera vilket ökar behovet för vården att fokusera på rätt diagnostik och behandling. I dag finns inget samlat kunskapsstöd varken för primärvård eller specialistvård och därför behövs nationella riktlinjer.

Läs mer: Nytt bolag ska lägga grunden för svensk vaccintillverkning

Socialstyrelsen tar initiativ till nationella riktlinjer utifrån flera kriterier. De omfattar sjukdomar som drabbar stora grupper och tar omfattande resurser i anspråk. Bara allergisk rinit beräknas i hälsoekonomiska studier kosta samhället 13 miljarder kronor per år, enligt Cardell med flera 2016. 

Ett annat exempel är specialkost som innebär stora kostnader för skolor. Vart fjärde barn på en barnmottagning har allergi och misstänkt penicillinallergi gör att patienter använder mer bredspektriga antibiotika. 

Kriteriet torde alltså vara uppfyllt med råge. Allergivården är i dag mycket ojämlik över landet vilket siffror från Luftvägsregistret, förskrivningsstatistik och kartläggningar från Astma- och allergiförbundet visar. Vården i siffror visar att allergivården dessutom har sämst uppfyllnad av vårdgarantin, färre än hälften fick ens före pandemin vård i tid. Trots detta saknas alltså nationella riktlinjer.

Ett konkret exempel på en ojämlik vård är bristerna på uppföljning av barns allergier. Hos barn förändras sjukdomen ofta under uppväxten. Allergier kan växa bort och nya kan tillkomma. Matallergi växer bort hos många, men på grund av bristande uppföljning fortsätter barn att utesluta mat de nu tål. Detta innebär försämrad livskvalitet och hälsorisker för det enskilda barnet, men även ökade samhällskostnader. Studier från Umeå universitet, av Winberg 2016, visar att när barn med specialkost i skolan följdes upp med dubbelblind provokation var merparten inte längre allergiska mot maten som uteslöts. 

Samtidigt hade barn som riskerade allvarliga reaktioner inte tillgång till akutläkemedel som adrenalinpenna. Med tydligare riktlinjer kommer fler barn att få korrekt diagnos och uppföljning.

En nationell vägledning skulle även innebära att fler skulle få tillgång till nya behandlingsformer och därmed öka sin livskvalité. Ett exempel är pollenallergi där de svårast drabbade kan få tillgång till allergen immunterapi, AIT, som inte bara avsevärt lindrar de allergiska symtomen och förbättrar livskvaliteten utan också minskar risken för allergiska barn att utveckla astma. Tyvärr är skillnaderna i tillgång till behandling stora, särskilt i tablettform. Enligt siffror från Socialstyrelsen har ett barn i Halland 40 gånger så stor chans att få behandlingen som ett barn i Norrbotten. 

Även för atopiskt eksem får bristen på riktlinjer konsekvenser. Eksem kan vara ett symtom på allergi, men samtidigt har många atopiskt eksem utan att vara allergiska. Om inte allergier utreds riskerar den drabbade att hamna i ett av två diken. Antingen triggas eksemet av en icke diagnostiserad allergi eller så undviker man alltför mycket och lever på en kost bestående av några få födoämnen i onödan. För ett växande barns kropp kan det få stora konsekvenser.

Allergi är ett stort och brett område och en naturlig följdfråga är var gränsen bör dras för riktlinjer inom allergiområdet. Vi som både representerar professionen och patienter är överens om att riktlinjerna bör omfatta IgE-medierade allergier, det vill säga allergi som sker då kroppens immunsystem uppfattar proteiner som potentiellt farliga för kroppen och allergiantikroppar bildas, och sjukdomar där allergier ofta spelar en triggande roll. Detta innebär att de bör omfatta anafylaxi (allergisk chock), allergisk rinit och konjunktivit (inflammation i näsa och ögon), födoämnesallergi samt atopiskt eksem.

Nationella riktlinjer för allergivården skulle både ge bättre livskvalitet och medföra att resurser används mer effektivt. Att Sveriges vanligaste kroniska sjukdom saknar riktlinjer är helt enkelt orimligt. 

Christer Janson, professor och överläkare i lungmedicin och allergologi samt ordförande för Svensk förening för allergologi, SFFA

Emma Goksör, barnallergolog, med dr, ordförande för Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin

Kristina Ljungros, generalsekreterare för Astma- och allergiförbundet

 

Repliker:

”Vi behöver nationella riktlinjer för allergisjukdomar”

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

AllergiAstmaEksem

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev