Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vi kan inte enbart leva på att trivas med vårt yrkesval”

Varje dag känner vi patienternas tacksamhet. Varje dag saknar vi de politiska initiativen för att ändra vår situation, skriver tre biomedicinska analytiker. (2 kommentarer).

Publicerad: 9 december 2020, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


”Som biomedicinska analytiker toppar vi listan över de yrken som aldrig kan löna sig. Det framgår av Sacos rapport Lönar sig högre utbildning? – Livslönerapport 2020 som publicerades den 5 oktober. Vi är yrkesgruppen som inte syns, men som alltid finns där och utför detektivarbetet bakom diagnoserna.

Biomedicinska analytiker finns på laboratorier som analyserar blod, vävnader och vätskor. Vi finns också i den patientnära verksamheten på avdelningarna för klinisk fysiologi, nuklearmedicin eller klinisk neurofysiologi. 

Artikelförfattarna arbetar i den senare miljön. Dagligen utför vi patientnära och högteknologiska undersökningar på alla kroppens organ. Det är oss man träffar när misstanke om sjukdomar i hjärtan, hjärnor, lungor, njurar eller skelett med mera ska utredas. Vi kallar oss vårdens detektiver då vårt arbete gör det möjligt att ställa diagnos, välja rätt behandling och sedan följa hur behandlingen fungerar över tid.

Dagligen möter vi människor som sökt sig till vården för att de känner att något inte står rätt till. Många är oroliga och ställer frågor. Vad kan det vara för fel? Går det att bota? Går det att behandla? 

För att kunna svara och lugna krävs, utöver våra kunskaper i fysiologi, medicin och teknik, att vi tar oss tid, lyssnar och möter varje individ med klokhet, värme och ett gott bemötande. En miljö där alla patienter och all sjukhuspersonal, oavsett yrkesgrupp, trivs och känner sig delaktiga skapar trygghet och lugn. Detta sett ur ett kortsiktigt så väl som ett långsiktigt perspektiv. 

Av Sacos rapport framgår det att biomedicinsk analytiker är det yrke som det lönar sig minst att utbilda sig till. Att ligga i topp på en lista borde vara något eftersträvansvärt. Men det är uppenbart att som biomedicinska analytiker toppar vi fel lista. 

Det är dystra siffror som står i rapporten. Vi som utbildat oss till biomedicinska analytiker kommer inte att hinna tjäna in våra kostnader för utbildningen innan vi går i pension. Utbildningen är tre år på högskola eller universitet och kräver betyg från en treårig gymnasieutbildning. Rapporten visar att livstidsinkomsten för en person med treårig gymnasieutbildning är 10 procent högre är den en biomedicinsk analytiker kan förvänta sig under samma tid. Alternativet är att fortsätta arbeta tills vi fyllt 72 år. Det är det högsta utträdesåret från arbetsmarknaden som finns nämnt i rapporten. 

Varje dag känner vi patienternas tacksamhet över att vi finns där för dem. Varje dag saknar vi de politiska initiativen för att ändra vår situation. Vårt mål är inte att tjäna mycket pengar, vårt mål är att efter ett långt arbetsliv ska det i alla fall gå jämnt ut. För att ha en chans att komma ikapp dem med gymnasieutbildning behöver vår bruttolön öka med 16 procent. Vi vill att det sker nu. Att skaffa sig en utbildning som anses samhällsviktig får inte landa på minus i slutändan.

Vi är stolta över vår yrkesgrupp och vårt yrkesval som legitimerade biomedicinska analytiker och vår roll i det patientnära arbetet är viktig. Men vi arbetar i det dolda och syns sällan då vårdmiljö, vårdprocesser, teknik och framtidens sjukvård diskuteras och debatteras. I Sverige finns i dag, enligt Socialstyrelsens statistik, ungefär 10 200 yrkesverksamma legitimerade biomedicinska analytiker. Av dessa arbetar drygt 8 200 inom hälso- och sjukvården. Men de som först utbildat sig och sedan bytt karriär är många. Lönen och brist på uppskattning från arbetsgivare är ett skäl till bytet av yrkesval.

Vad innebär det att ångra sitt yrkesval efter tre eller flera års studier och en tung studieskuld med i bagaget? Hur motiverar vi de unga att söka till det biomedicinska analytikerprogrammet? Hur behåller vi dem som utbildat sig? Vad svarar vi när de frågar hur de ska kunna betala sin studieskuld? Dessa frågor ställs vi inför dagligen och vill ha svar på.

Det medicintekniska området har utvecklats snabbt. Behovet av biomedicinska analytiker växer stadigt. Vår kompetens är viktig för att kunna hantera de nya revolutionerande undersökningsmetoder som tillkommer för att tidigare och säkrare kunna ställa rätt diagnos. Vi är med och utvecklar metoderna med syftet att allt ska vara av högsta kvalitet och i enlighet med gällande riktlinjer och lagar. Det ställer krav på att det finns kompetensutveckling, karriärvägar, forskningsmöjligheter och en god löneutveckling för att få yrkesskicklig personal att stanna kvar inom yrket. Vi vill lyfta fram att det både är attraktivt och utvecklande att arbeta som biomedicinsk analytiker. 

Det är en förmån att ha ett omväxlande, utvecklande och intressant arbete – och dessutom världens bästa och roligaste – som sträcker sig från arbete i direktkontakt med patienten till analys av ett prov i laboratoriet. Men det räcker inte i längden. Ett självklart krav borde vara att det är minst ett nollsummespel att utbilda sig till biomedicinsk analytiker, men gärna att det finns ett plus i slutet. Vi kan inte enbart leva på glädjen av att trivas med vårt yrkesval, vår arbetsplats och våra kolleger. Vi förtjänar en lön som motsvarar den tid vi lagt ner på utbildning och det ansvar vi dagligen tar för att patienter ska få rätt diagnos och rätt behandling i rätt tid.

Eva Fabricius, legitimerad biomedicinsk analytiker, enhetschef klinisk fysiologi, Lund

Andreas Malmgren, legitimerad biomedicinsk analytiker, doktorand, styrelseledamot i Institutet för biomedicinsk laboratorie-vetenskap, IBL

Barbro Kjellström, legitimerad biomedicinsk analytiker, docent

Författarna är alla från Skånes universitetssjukhus, verksamhetsområde bild och funktion, klinisk fysiologi och nuklearmedicin.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten i din yrkesroll? Klicka här!

Kommentarer förhandsgranskas.

 

Senaste kommentarerna:

2020-12-09

Bra skrivet yrkeskamrater!! Det är tråkigt att det ska inträffa en pandemi för att vi ska vara i politikernas blickfång. Vi fortsätter utbilda dem och allmänheten. Förstår inte riktigt de stora arbetsgivarna som försöker lösa brist på vårt yrke genom att anställa någon med ”motsvarande utbildning”!! Och sedan yttra sig om att hålla god vård av högsta kvalitet. Det går inte ihop!

Nancy Ferolin, biomedicinsk analytiker, Stockholm

 

2020-12-09

Mycket bra debattartikel, personligen älskar jag mitt jobb, arbetsuppgifterna är roliga och det är varierande och många gånger har jag hållit mig fast vid just den tanken för att kompensera lönen.

I vanliga fall är utvecklingen på mitt labb konstant, nya metoder för att allt ska gå snabbare och för att vi ska leverera bättre svar och på kortare tid. Nu kanske andra kan lägga märke till vad vi gör, tack vare att Corona har kommit har andra icke vårdrelaterade människor förstått att prover, alla typer av prover, analyserar sig inte själva.   Det ligger faktiskt en eller flera människor bakom och det är vi, biomedicinska analytiker.

På grund av pandemin har nya metoder satts upp i rykande fart vi har fått tänka om, tänka snabbare, uppfylla behovet av att trolla fram ett svar på noll tid. Men vad får vi? Vad kostar det oss när vi måste vara oftare på jobbet? Hur kan vi analysera så mycket prover på samma personal och samtidigt fortsätta med övriga verksamheten? Det är ohållbart. Det får någon gång räcka och den tiden kanske har kommit nu.

Amaya C. Lagos, biomedicinsk analytiker och phD-student

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev