Dagens Medicin Debatt: ”Vi klarar inte framtidens vård om vi inte vågar göra nytt”

I höst startar en ny specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot primärvård på Mälardalens universitet. I en debattartikel i Dagens Medicin nr 12/23 ifrågasätter fyra författare – däribland Maria Öst-Backa, ordförande för Distriktssköterskeföreningen i Sverige – vår nya utbildning och efterfrågar i stället en uppdaterad distriktssköterskeutbildning. Resonemanget tycks utgå ifrån att vi antingen får en uppdaterad distriktssköterskeutbildning eller fler specialister. Men vi behöver faktiskt både och.

Sverige är ett land i förändring. I omställningen mot god och nära vård är det helt naturligt att vårdyrken förändras. Distriktssköterskan som yrke har trots sina hundra år på nacken fortsatt att vara relevant genom ständig utveckling, och här är vi eniga med våra kritiker: distriktssköterskan behövs i en god och nära vård.

Läs mer: ”En tredelad utbildning kan skapa stuprör i primärvården”

Men vi klarar inte framtidens vård om vi inte också vågar göra helt nytt. Mälardalens universitet är Sveriges yngsta universitet med stark forskning inom hälsa och välfärd, men också en av landets största utbildare av sjuksköterskor. Vårt uppdrag är att ha blicken på framtiden.

Vår nya specialistutbildning har basen i distriktsköterskors kärnämnen men med tre spår för specialisering: barnhälsovård och elevhälsa, hälso- och sjukvård i hemmet och vårdcentral. Varför?

Flera utredningar pekar på behovet av specialisering, inte minst överenskommelsen 2022 mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om god och nära vård. Primärvården ska hantera de vanligaste behoven och de vanligaste behoven är i dag komplexa. Patienten behöver därför specialisten.

I praktiken är inte förutsättningarna samma på en vårdcentral i Gäddede som på Gärdet. I storstäderna arbetar allt fler specialiserat redan i dag. Men allt är inte heller vårdcentral. I vårt arbete med utbildningen har vi mött många nyexaminerade sjuksköterskor som vittnar om otrygghet i nya vårdsituationer. Som att utan förkunskaper ringa på dörren hemma hos en sjuk patient. Eller att bedöma barns hälsa på en rast mellan två lektioner och inte på ett mottagningsrum. Enbart bredd är inte längre tillräckligt och det adresserar vi i vår nya utbildning.

Hälso- och sjukvårdens utmaningar med stuprör löser vi inte genom att begränsa antalet utbildningar utan genom faktisk samverkan. Därför är det självklart för oss att utvärdera och utveckla våra utbildningar tillsammans med våra samverkanspartners. Vi förutsätter att Distriktssköterskeföreningen och övriga författare har många kloka tankar om framtiden och ser fram emot fortsatt dialog i lokala, regionala och nationella vårdkompetensråd!

Anna Letterstål, akademichef vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens universitet

Lena Wiklund Gustin, professor i vårdvetenskap, Mälardalens universitet

Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap, Mälardalens universitet

Maria Harder, lektor i vårdvetenskap, Mälardalens universitet