Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Vi klarar inte nya diabetesriktlinjer

Publicerad: 20 Januari 2010, 13:30

Diabetessjuksköterskor inom primärvården behöver dubbelt så mycket tid till sina patienter om Socialstyrelsens rekommendationer ska kunna förverkligas, skriver debattörerna Mona Andersson, Britt-Marie Carlsson och Karin Wikblad.


Nu har Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för dia­betes­vård publicerats. Det är de första nya rekommendationerna på tio år. Stor vikt läggs på ­grupputbildning av patienter, som enligt Socialstyrelsen har god effekt på dessas glukos- kontroll. Men är primärvården organiserad och redo för att klara detta?

Nej, inte i dagsläget, visar en tidsstudie på 23 vårdcentraler i Skåne, Uppland, Västmanland och Västra Götaland som Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD, gjort.

En heltidstjänstgörande dia­betes­sjuk­sköterska inom primär-vården bör inte ha fler än 400 diabetespatienter för att ­tillgodose kraven på vård av god kvalitet, visar beräkningar. I nuläget är antalet patienter per diabetessjuksköterska i genomsnitt dubbelt så stort. Det visar tidsstudien på 23 vårdcentraler med mellan 3 400 och 30 000 listade patienter.

Det stora patientantalet per sjuksköterska medför att många moment måste prioriteras ner. Bland annat saknas tid för patientutbildning, som i realiteten oftast är helt bortprioriterad. Endast var femte vårdcentral bedriver grupputbildning i någon form, visar vår studie.

Personer med typ 2-diabetes behandlas som regel på vårdcentralerna av team bestående av läkare med specialistkompetens i allmänmedicin samt diabetessjuksköterskor. Med diabetessjuksköterska avses en legitimerad sjuksköterska med ämneskompetens inom dia­betes­området samt pedagogisk kompetens. Hon/han ansvarar för en sjuksköterskeledd mottagning för patienter med diabetes, vilken är ett komplement till allmänläkarens mottagning.

Kompetensen finns alltså oftast, men i prioriteringen mellan patientgrupper får gruppen med kroniska sjukdomar såsom diabetes stå tillbaka för mer pockande behov från i övrigt friska personer med till exempel övre luftvägssjukdomar. Start av insulinbehandling eller andra nödvändiga insatser för att förbättra kontrollen av diabete­ssjuk­domen nedprioriteras och kan få vänta till efter sommaren eller efter influensa-perioden, eller när målet för telefontillgänglighet uppfyllts. Det riskerar att insatser skjuts framåt i tiden med ökad risk för komplikationer av diabetessjukdomen.

Hur ska då primär­vården kunna nå upp till Social­styrelsens rekommendationer om god diabetesvård?

Vår studie visar att det behövs i det närmaste en fördubbling av den tid diabetessjuksköterskor inom primärvården får ägna åt diabetespatienterna för att Socialstyrelsens rekommendationer ska kunna förverkligas. Prioritering av diabetesvården inom primärvården är en lönsam satsning då de stora kostnaderna framför allt beror på sjukdomens komplikationer.

I dag har omkring 365 000 svenskar diagnosen typ 2-dia­betes. Antalet väntas stiga medan åldern då man får sjukdomen förväntas sjunka. Det är inte ovanligt med nyinsjuknade i 40-årsåldern. Dessa personer ska leva länge med sin sjukdom. Tidiga insatser med läkemedel, rådgivning för egenvård och nödvändiga livsstilsförändringar är därför viktiga för att undvika komplikationer och behålla en god livskvalitet.

Mona Andersson
är ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård.

Britt-Marie Carlsson
är vice ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård.

Karin Wikblad
är professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev