”Vi kräver ett bättre samarbete inom ögonsjukvården”

Landets ögonsjukvård är liksom annan vård hårt belastad. Det finns sammanlagt nära en miljon patienter i Sverige som har glaukom, diabetesförändringar, sjukdomar i gula fläcken, olika ärftliga näthinnesjukdomar och andra tillstånd som kräver regelbundna ögonkontroller av specialister inom ögonsjukvården, visade SBU:s rapport från 2010. Alla välmotiverade kontroller i kombination med knappa resurser bidrar till allt längre vårdköer. Köerna i sin tur leder till att vårdinsatser påbörjas för sent och i värsta fall kan detta leda till blindhet.  

Grön starr, glaukom, är en folksjukdom och ett av de tillstånd som kräver regelbundna uppföljningar. Enligt SBU lider cirka 200 000 svenskar av glaukom – nära hälften utan att veta om det. När man väl börjat märka av sitt glaukom har synen ofta påverkats rejält. Aktuell forskning börjar ge nya förklaringar och behandlingsmöjligheter, vilket ökar motivationen till tidig upptäckt.

Läs mer: Capio Ögon köper Stockholmsklinik 

Ögonsjukvården har sedan många år vana att arbeta med både offentliga och privata vårdgivare. Samma förhållande gäller optikerna. Samtidigt har de tekniska utrustningarna förbättrats kraftigt under senare år vilket ger möjlighet till bra undersökningsmetoder på många håll i Sverige. 

Ett bra sätt att skapa regelbundna kontroller och samtidigt korta köerna i ögonsjukvården är att låta vidareutbildade optiker genomföra en större andel av alla kontrollbesök. Redan en statlig utredning 2009 lyfte optikernas betydelse, både samhällsekonomiskt och för patienterna. Tyvärr har det stått märkligt stilla sedan dess. 

En förklaring kan vara att den så kallade Optikerföreskriften från 1995 aldrig uppdaterades. Den snart 30 år gamla föreskriften bygger på gamla, omoderna förhållanden och missar både den omfattande tekniska utvecklingen och de förändringar i optikerutbildningen som gjorts. En översyn av föreskriften initierades av Socialstyrelsen 2018 men färdigställdes aldrig. 

Ungefär en av fyra optiker i Sverige är vidareutbildade, vilket innebär att det finns en mycket god beredskap att förbättra ögonsjukvården om bara Optikerföreskriften uppdateras.

En annan förklaring är att det saknas en aktiv strävan mellan specialistläkarnivån och optikerna att synkronisera insatserna inför framtiden. Under 2019 och 2020 har försök genomförts i Region Skåne och Region Östergötland som innebär att optiker hanterar rutinkontrollerna för glaukompatienter. Det bygger på tydliga remissrutiner vid fynd av misstänkta ögonförändringar. 

Bara i Region Skåne besparas ögonsjukvården 4 500 årliga rutinbesök vilket visar att det finns stora möjligheter att avsevärt korta köerna. Patientrepresentanter från både Svenska glaukomförbundet och Svenska diabetesförbundet följer de två forskningsprojekten nära. 

Berörda parter – regeringskansliet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges ögonläkarförening, Optikerförbundet och patientorganisationerna – måste agera gemensamt. Det finns möjligheter att utveckla en god och nära vård även inom ögonsjukvården. Det är patienterna som drabbas när utvecklingen tillåts stå stilla.

Sven-Olov Edvinsson, förbundsordförande för Svenska glaukomförbundet