Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Vi läkare får inte lära oss bekämpa sjuknärvaron”

Publicerad: 4 mars 2015, 09:30

Jona Elings Knutsson, AT-läkare vid Södersjukhuset, ifrågasätter sjuknärvaron bland läkare.


Jag mötte en kollega i en opererande specialitet i kulverten under sjukhuset. Hon hade en rosslig hosta och snöt sig medan hon skyndade sig till morgonmötet. ”Tror du att jag är för sjuk för att jobba”, undrade hon. ”Skulle du hälsat på din nyopererade farmor med den där hostan”, frågade jag. ”Nej”, sa hon och skyndade vidare.

Ingenting konstigt med det, hon sällade sig bara till de över 2 miljoner svenskar som går till jobbet minst två gånger om året trots att de borde sjukskriva sig och stanna hemma i stället. Sjuknärvaron är ett problem. Jag är själv en del av problemet. Under 2014 hade jag inte en enda sjukdag, men jag var knappast frisk i 365 dagar.

Sjuknärvaron i samhället medför att infektioner sprids bland medarbetare och till kunder och till medmänniskor i kollektivtrafiken. Människor vilar otillräckligt efter skador och ingrepp. Kris- och stresstillstånd riskerar att förvärras. Ändå får vi läkare aldrig lära oss hur vi ska möta sjuknärvaron och förhindra den.

Sjukfrånvaron står däremot i strålkastarljuset. Kurser och kampanjer för att minska sjukskrivning pågår ständigt. Och ibland är sjukfrånvaro förstås dålig ur ett medicinskt perspektiv. Men nog är det lätt att tro att det snarare är det ekonomiska perspektivet som får makthavarna att sätta fokus på minskade sjukskrivningar.

Det är bara det att som läkare är vi inte i första hand ekonomer. Vårt huvuduppdrag är att bota, lindra och trösta. Därför borde kanske sjuknärvaron oroa oss mer.

Det är en konst att kunna selektera: är personen framför mig en med för mycket sjukfrånvaro eller för mycket sjuknärvaro? Bör jag begränsa sjukskrivningen eller vara påstridig om den? Det är dock inte orimligt att tro att patienten med hög sjukfrånvaro samtidigt har hög sjuknärvaro. Den är helt enkelt mer sjuk, men vågar inte alltid stanna hemma på grund av press från arbetsgivaren eller hot om förstadagsintyg.

De flesta sjukskrivningar sker utan läkares inblandning, nämligen de korta. I de fallen stimuleras sjuknärvaron av karensdagen, som ur medicinskt perspektiv kan ifrågasättas. Vi vet att de med lägst socioekonomisk status i samhället bär den största sjukdomsbördan. För dessa våra sjukaste är karensdagen som mest kännbar.

Om vi ska syna oss själva är det kanske inte karensdagen som får oss att hosta på nyopererade patienter utan en vetskap om den konstanta underbemanningen i vården. En sjukdag kan ställa in mottagningar och operationer eller tvinga kollegor till dubbelarbete. Låt oss motarbeta sjuknärvaron både bland oss själva och våra patienter. Oavsett makthavarnas godtycke.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev