Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Vi måste lära oss använda tumörgenetisk blodanalys”

För att våga använda metoder som kommer att bli standard i framtiden måste vi ta en initial kostnad som ”lärpengar”, skriver två överläkare.

Publicerad: 19 april 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Hirsh Koyi, docent och överläkare, lungenheten vid Gävle sjukhus. Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin på Skånes universitetssjukhus.


Ämnen i artikeln:

LäkemedelLäkemedelsföretagSkånes universitetssjukhusGävle sjukhus

Med ett blodprov kan flera hundra cancerrelaterade gener analyseras, vilket gör det möjligt att få säker och snabb information om vilken behandling som passar patienten bäst. Denna tumörgenetiska blodanalys fungerar som ett fingeravtryck och ger svar om patientens genetiska profil med förslag på målriktad behandling. 

Det behövs ökad kunskap i hela landet om dessa blodtester. Förutom vid ett fåtal av universitetssjukhusen finns i princip ingen kunskap alls, trots att det är en del av framtidens cancervård vi ser växa fram.

Det kommer nya läkemedel i ett rasande tempo, det är så kallade målriktade behandlingar, som vi aldrig startar på chans.

Det som inte hängt med i utvecklingen är testmetoder som visar för vilken patient ett visst läkemedel är den bästa behandlingen. Det är delvis läkemedelsindustrins uppgift, de har läkemedlen och ska då också vara med och ta fram metoder som underlättar diagnostik och utvärdering för att hitta rätt behandling för patienten. 

Det ska vara metoder och tester som passar läkemedel även från andra företag. Det är märkligt att man inte lagt ner mer energi på den här sidan av processen. 

Sedan i höstas finns en metod som genom ett blodprov analyserar mer än 300 cancerrelaterade gener och flera genomiska signaturer, gör en bedömning av tumörens karaktär och ger läkaren vägledning för val av behandling. 

Denna tumörgenetiska blodanalys är en så kallad liquid biopsy som identifierar tumör-DNA i blodet. När tumören blir aktiv igen kan man via denna blodanalys upptäcka detta innan man ser något på röntgenbilder.

Vid Skånes universitetssjukhus i Lund genomförs nu en studie på 25 lungcancerpatienter där blodprovstestet används för att ge en bedömning av tumörens karaktär och vägledning för val av målriktad behandling.

Trots att testet finns tillgängligt i hela Sverige så används det i princip inte alls. NT-rådet har utvärderat ett vävnadsprov som sekvenserar med samma metod som blodprovet och detta rekommenderas av NT-rådet i de fall där andra metoder inte fungerar. Båda proven använder samma metod för analys och båda testerna är validerade och godkända. 

Att få vägledning vid behandlingsval gör att vi vet vilka läkemedel som är tillgängliga för behandling för just den patienten som sitter framför oss. Det viktigaste för patienten är att få medicin som kanske inte botar men kan bromsa och lindra sjukdomsutvecklingen med så få biverkningar som möjligt. 

Cytostatika ger ofta tunga biverkningar. Det finns för exempelvis lungcancer många tablettbehandlingar som har bra effekt på sjukdomen, minskar symtomen snabbt och gör att patienten kan slippa ta cytostatika.

Alldeles nyligen var det en patient som kom in med lungcancer och spridning till hjärnan och skelettet. Denna patient fick en tablett, ingen cytostatika, ingen strålning och tack vare analysen av blodprovet känner vi oss säkra på att läkemedlet kommer att ha effekt och patienten må mycket bättre inom två veckor efter första tabletten. Detta hade inte varit resultatet för fem år sedan då det enda som stod till buds var cellgifter.

Hur ska vi dra nytta av något som kan innebära så stor vinst ur patientperspektivet? Genom att sätta i gång och använda det! I dag är det bara en handfull kliniker i Sverige som gör det. Det är framför allt en fråga om att det saknas kunskap och kompetens att analysera och dra slutsatser av provresultatet, men även en fråga om pengar.

Vi anser att vi måste ta en initial kostnad som ”lärpengar” för att våga använda metoder som kommer att bli standard i framtiden. Det är också kostsamt med läkemedel och behandlar man med fel läkemedel är det helt förkastligt. Genetisk analys av tumörer krävs för att kunna använda så kallad precisionsmedicin.

Nya metoder måste hitta sin plats och användas med förstånd. Vi måste lära oss använda detta och se var det kan ha en plats och tillföra information som vi inte kan få från annat håll.

Hirsh Koyi, docent och överläkare, lungenheten vid Gävle sjukhus

Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin på Skånes universitetssjukhus

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev