Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vi måste skapa en vetenskaplig debatt kring kostråd och folkhälsoproblem

Publicerad: 21 november 2007, 07:00

Skolmedicinen har en etisk skyldighet att ta sig an frågor om mat och näring på samma allsidigt kritiska sätt som alla andra behandlingsmetoder, skriver Gunnar Akner.


Mat- och näringsfrågor engagerar många människor och det pågår en ständig diskussion i olika medier angående matens roll för att förebygga och/eller behandla olika sjukdomar. Samtalet präglas inte sällan av debattörernas personliga förhållningssätt till mat, till exempel arbetar med att producera mat (jordbruk, boskapsskötsel, livsmedelsteknik), tycker om att laga mat (restauranger, hobby), tycker om att äta god mat (gourmet, gourmand), äter bara speciell mat (veganism), undviker viss mat (födoämnesöverkänslighet, oro för negativa hälsoeffekter), äter speciella näringsämnen i hälsofrämjande syfte i doser som ofta kan vara avsevärt högre än  näringsämnesdos  (vitaminer, mineraler) etcetera.

På senare år har en rad olika debattörer i skarpa ordalag kritiserat etablerade mat- och näringsrekommendationer beträffande prevention och behandling av till exempel fetma, höga kolesterolvärden i blodet och diabetes mellitus typ 2. Denna debatt har i hög grad förts i dagspressen, men i alltför liten grad i medicinsk fackpress.

Svensk förening för klinisk nutrition, SFKN, är en sektion inom Svenska läkaresällskapet. SFKN arbetar för att stimulera ett vetenskapligt förankrat, kritiskt förhållningssätt vad gäller alla slags mat-/närings-/nutritionsrelaterade förhållanden som kan påverka människans hälsa. Detta gäller såväl basala biologiska mekanismer som diagnostik, behandling och prevention.

Vid årets riksstämma i Stockholm/Älvsjö modererar jag ett symposium arrangerat av SFKN i samarbete med Svensk förening för diabetologi med rubriken:  Är kosten en grundbult vid behandling av diabetes mellitus typ 2? Hur ser i så fall grundbulten ut? . Syftet med detta symposium är att stimulera en nyanserad, respektfull och lärande diskussion kring frågan om vilken fördelning av kolhydrater och fett som är lämplig för diabetiker. Vi kommer bland annat att belysa följande frågeställningar:

» Vilka är de hormonella och biokemiska förutsättningarna inom ämnesomsättningen och energiomsättningen för olika (pato-) fysiologiska effekter av tillförsel av kolhydrater och fett till friska personer respektive till personer med diabetes mellitus typ 2?

» Vilket vetenskapligt underlag föreligger för att kunna rekommendera/ordinera en viss typ av mat/näringsämnen till diabetiker typ 2?

» Hur kan olika personer med likartad utbildning komma fram till så olika slutsatser av samma vetenskapliga underlag på detta område? Vilka studieresultat bedöms olika och varför?

» Finns det förutsättningar för en vetenskaplig utvärdering av litteraturen kring mat-/näringsbehandling av diabetes mellitus typ 2?

» Finns det några kunskapsluckor som är särskilt angelägna att studera närmare?

För att vi ska kunna lämna dagens skyttegravsliknande situation inom centrala delar av mat-/näringsområdet är det nödvändigt att skapa en vetenskaplig, lärande process kring de stora och växande folkhälsoproblem som föreligger, till exempel övernutritionstillstånd, diabetes mellitus typ 2, undernutritionstillstånd och riskfaktorer för utveckling av olika slags hälsoproblem.

Skolmedicinen har en etisk skyldighet att ta sig an dessa frågor på samma allsidigt kritiska sätt som alla andra hälsoproblem och behandlingsmetoder. För detta krävs en gedigen tvärvetenskaplig kompetens beträffande de olika sjukdomar och/eller skador som studeras samt metoder som används inom klinisk nutrition för att studera människans nutritionstillstånd, bland annat energiomsättning, kroppssammansättning, mat-/näringsintag, fysisk funktion och hormonell/biokemisk reglering.

Oavsett om det visar sig att de nuvarande mat-/näringsrekommendationerna till diabetiker typ 2 (helt eller delvis) är korrekta eller felaktiga är det givetvis okontroversiellt och en etisk skyldighet mot nuvarande och kommande patienter att de utformas så att de överensstämmer med det vetenskapliga underlag som föreligger.

Gunnar Akner

 Fotnot: SFKN:s symposium  hålls den

29 november kl. 16.30.

Gunnar Akner
 är professor i geriatrik, överläkare samt styrelseordförande i Svensk förening för klinisk nutrition, SFKN.

Läs även:

Färdiga sanningar minskar folkets tilltro

Ingen myndighet är fri från påverkan

Kostforskning borde bedrivas på skattemedel

Vi måste vinna allmänhetens tilltro

Äntligen erkänns kostrådens låga evidensgrad

Få vill betala för forskning om livsmedel

Kolhydratråd saknar evidens

Ovetenskapligt när röstning avgör kostråd

Livsmedelsverkets kostråd vilar på vetenskaplig grund

Kostråd saknar ofta vetenskaplig grund

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News