Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vi måste vinna allmänhetens tilltro

Publicerad: 7 november 2007, 06:18

REPLIK Mostridiga budskap i kost­­de­batten motverkar förändringar, skriver Stephan Rössner.


Debatten i Dagens Medicin om värdet av våra näringsrekommendationer har väckt betydande uppmärksamhet och många har deltagit med synpunkter, se samtliga inlägg här i marginalen.

Många av Lars Werkös kollegor har uppfattat hans inlägg som otillräckligt evidensbaserat. Själv­fallet är dock Werkö medveten om att en man i hans position kan tillåta sig svepande och generaliserande argument utan att riskera alltför närgångna påhopp.

Nyligen har en amerikansk forskargrupp vid Harvard använt befintliga databaser för att kartlägga om allmänheten egentligen tror på sina experter och hur en sådan tillit skulle kunna förändras. Goda exempel finns ju: Förändringar i rökvanor och sexuellt beteende har dramatiskt minskat riskerna för tobaks­relaterad död och aids-komplikationer. När det gäller viktproblematiken går dock utvecklingen kontinuerligt i helt fel riktning. Experterna har uppenbarligen misslyckats med sitt uppdrag, även om budskapen kan förefalla samstämmiga.

Tillit ( trust ) kan ses som ett sätt att reducera komplicerade budskap och förknippas med kompetens, objektivitet och kunskaper. Bristande trovärdighet förknippas med ohederlighet, undanhållande av fakta eller jäv och förnekelse av problemen. Det är självklart att allmänheten inte är beredd att lägga om livsstil om man inte har tillit till de experter som föreslår sådana förändringar.

Boston-undersökningen visade att det var tilltron till experterna som spelade den största rollen för en förändring av kost­vanorna men det gällde kostvanor i allmänhet och inte speciellt relationen till viktrelaterat beteende. När det gällde frukt- och grönsaksintag och fysisk aktivitet hade experterna all­män­hetens tilltro. Kvinnor och välutbildade individer trodde mera på experterna medan amerikanska etniska minoriteter, lågutbildade och äldre hade sämre tilltro till sina experter.

Det är uppenbart att det inte räcker med att förkunna ett hälsobudskap för att detta ska få genomslag i livsstilen i befolkningen. Vi experter måste uppenbarligen vinna allmänhetens tilltro och uppfattas som trovärdiga. De motstridiga budskapen som debatten i Dagens Medicin illustrerar ger självklart inte allmänheten några särskilt starka incitament att ändra på sin livsstil och motverkar därmed på sikt alla de förändringar som politiker, forskare och även samhällsmedborgarna själva innerst inne skulle vilja se.

Slutsatsen är egentligen djupt pessimistisk. Alla har åsikter om kost, motion och livsstil. Många forskare använder självupplevda vittnesbörd som belägg för sina hypoteser. I David mot Goliat-kampen vinner alltid den lilla uppstickaren mot det etablerade systemet. Det är tveksamt om någon vetenskaplig undersökning i världen kan övertyga experter som vill omforma svenska näringsrekommendationer på grundval av självupplevda kostförändringar eller artiklar som publiceras i tidskrifter utan impact.

Att världen vill bedragas torde därmed vara ytterligare fastslaget.

Stephan Rössner

Stephan Rössner
 är professor vid Karolinska institutet.

Tidigare inlägg i kostråds- debatten

Äntligen erkänns kostrådens låga evidensgrad
Få vill betala för forskning om livsmedel
Ovetenskapligt när röstning avgör kostråd
Livsmedelsverkets kostråd vilar på vetenskaplig grund
Kostråd saknar ofta vetenskaplig grund
Kolhydratråd saknar evidens

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News