Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Vi ser en risk för att olika grupper ställs mot varandra”

Publicerad: 28 Juli 2020, 05:00

Cecilia Rogmark, Maziar Mohaddes, Martin Sundberg, Lotta Håkansson, Eva-Maria Dufva

Foto: Patrik Ekenblom (Martin Sundberg), Thinkstock

Inför hösten ser vi ett stort behov av nationell samordning för att garantera god och jämlik vård för personer med besvär från rörelseorganens sjukdomar, skriver flera debattörer.


Många väntar på sin uppskjutna operation, ännu fler på att ta klivet in i de operationsköer som redan före vårens nedstängning av sjukvården var en smärtande realitet. Covid-19-pandemin har i det närmaste lamslagit planerade operationer där vårdbehovet inte bedömts vara av akut karaktär.

Omstarten av svensk sjukvård kommer inte att ske med en rivstart, utan med ett sipprande där vi ser en risk för att olika grupper ställs mot varandra då resurserna ska fördelas. Inför hösten ser vi ett stort behov av nationell samordning för att garantera god och jämlik vård för personer med besvär från rörelseorganens sjukdomar.

Sjukdomar i rörelseorganen är vanliga, de drabbar var fjärde av oss. Genom att orsaka smärta och rörelsehinder påverkar de vår livskvalitet och kan sätta hinder i vägen för ett självständigt liv. Många av dessa sjukdomar kan förebyggas och även behandlas med fysisk aktivitet och träning.

Artros är den vanligaste av rörelseorganens sjukdomar och ger vanligtvis besvär från händer, fötter, höfter och/eller knän. Sjukdomen blir oftast successivt värre och föranleder många besök i hälso- och sjukvård. I Sverige har vi i dag ett strukturerat omhändertagande inom ramen för ”artrosskolor”, där icke-kirurgisk behandling med anpassad fysisk träning, eventuell viktnedgång, smärtlindring och egenvård ingår.

Behandlingen kan både vara ett sätt att klara sig utan operation men också en viktig förberedelse i de fall ledprotesoperation är ett gott alternativ. Nio av tio som fått en ledprotes får en varaktig förbättring, enligt Höftprotesregistret. Jämfört med andra operationer är kostnaderna förenade med operation relativt sett låga, då man räknar framtida vunna år med god livskvalitet.

Att slippa smärta gör att den opererade i de flesta fall åter klarar ett självständigt liv, och många återgår till yrkeslivet. Lindrad smärta innebär också mindre psykologisk påfrestning. God rehabilitering efter operationen är av stor betydelse för återhämtningen, men även tillgången till fysioterapi har delvis strypts under coronakrisen.

Artros och andra ledsjukdomar påverkar hela tillvaron, en ledprotes är en bra lösning när ledsjukdomen är definitiv. Ändå kommer uttalanden från myndigheter och utredare där ledprotesoperationen tycks betraktas som ”ett besök på verkstaden”, med en mekanistisk syn på leden som skild från kroppen i övrigt. Man kan läsa Socialstyrelsens prioriteringsdokument Nationella principer för prioritering av rutinsjukvård under covid-19-pandemin som ett exempel på detta synsätt. Myndigheten anger i sin rapport ”knä- och höftplastiker, där resultatet blir tillfredsställande även med fördröjd behandling” som exempel på lågprioriterad vård.

Flera studier har dock visat att såväl en lång väntetid som en inställd operation påverkar patienternas hälsa före och efter operationen negativt. Se exempelvis Short notice cancellations of elective orthopaedic surgeries – impact on patients’ lives, av Gadestam med flera, presenterad på Svensk ortopedisk förenings årsmöte i Norrköping 2019, samt Garbuz med flera i Clinical Orthopaedics and Related Research 2006.

Olyckligtvis missförstås även Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, som nyligen skickats på remiss, där man talar om att ”avveckla artroskopisk kirurgi vid artros”. Löpsedlar under våren har omformulerat detta som att artros inte ska opereras över huvud taget. Vi vill förtydliga att enligt riktlinjerna och behandlingspyramiden är operation det tredje steget när inte patientutbildning, fysisk träning, läkemedel och hjälpmedel räcker till.

Under ytan anas en uppfattning att en ny höft är något man som patient kan beställa när man finner lämpligt. Så är inte fallet i modern svensk sjukvård. Med stöd av artrosskolor, fysioterapi, hjälpmedel och smärtlindring rider de flesta ut långa och upprepade perioder av ledsmärta innan man i samråd med sin fysioterapeut och läkare beslutar om en definitiv operation. Då, när alla icke-operativa möjligheter är uttömda, är det mycket viktigt att individen med ledsjukdom inom några veckor får sin väl behövda ledprotes. Sviker vi det avtalet riskerar vi – utöver stor frustration och sämre resultat – att många skrivs upp för operation i förtid, för att ta höjd för orimliga väntetider.

Fokus kan dessutom inte enbart ligga på höft- och knäartros. Individer med fot- eller ryggproblem har också svårt att röra sig, vilket bland annat påverkar den allmänna hälsan och ökar risken att falla. Tyvärr listas många för patienterna avgörande insatser inte på Sveriges Kommuners och Regioners Väntetider i vården. I maj väntade således minst 21 145 personer på en ortopedisk operation, varav hälften väntat mer än tre månader. Värst är situationen i Dalarna, Jönköping och Skåne, där två tredjedelar väntat längre än vad vårdgarantin utlovar. Väntetiden till fysioterapeut registreras numera också, och varierar kraftigt i landet.

Både hos professioner och patienter finns det en växande oro för hur situationen kommer att utvecklas under de kommande åren. Vi ser ett tydligt behov av en samordnad nationell planering för att möta det ackumulerade vård- och rehabiliteringsbehovet. Det är av yttersta vikt att myndigheter, patientorganisationer, professioner och beslutsfattare nu får möjlighet att arbeta gemensamt i en koordinerad nationell insats, för att rättvist och effektivt fördela vårdresurser till de personer med besvär från rörelseorganens sjukdomar som under pågående covid-pandemi delvis har fått bortprioriteras.

Cecilia Rogmark, docent, registerhållare Svenska höftprotesregistret

Maziar Mohaddes, docent, vetenskaplig sekreterare Svensk ortopedisk förening

Martin Sundberg, docent, registerhållare Svenska knäprotesregistret

Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet

Eva-Maria Dufva, intressepolitisk chef Reumatikerförbundet

CECILIA ROGMARK, MAZIAR MOHADDES, MARTIN SUNDBERG, LOTTA HÅKANSSON, EVA-MARIA DUFVA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev