”Vi vill att de internationella ramverken förstärks”

I hela världen dör 700 000 människor varje år till följd av infektioner som orsakas av läkemedelsresistenta bakterier, lika många som av andra infektionssjukdomar som utgör globala hot. Ofta är det de svagaste som drabbas hårdast, nämligen nyfödda, spädbarn och äldre. I samhällen där vi är stolta över att värna de svagaste, som i EU och i Japan, kan vi inte bara slå oss till ro och luta oss tillbaka.  Vi måste kämpa och det är hög tid att komma igång.

Våra åtaganden från mötet med G20-gruppens hälso- och sjukvårdsministrar i Okayama måste uppfyllas. Vi vet att antimikrobiell resistens är ett mångfasetterat problem, som hälso- och sjukvårdsministrarna inte kommer att kunna lösa själva. Åtgärder måste vidtas genom den så kallade One Health-modellen, t.ex. när det gäller människors och djurs hälsa och miljön.

I Japan lanserade vi en nationell handlingsplan 2016, och vi har redan sett de positiva effekterna av ett sektorsövergripande arbetssätt. Genom olika insatser lyckades vi minska användningen av antimikrobiella medel med cirka 11 % från 2013 till 2018. T.ex. publicerades en vägledning för försiktig användning av medlen, och barnläkare uppmuntrades att avstå från att förskriva onödiga antimikrobiella medel. Vi har också infört ett övervakningssystem i flera asiatiska länder för tidig upptäckt av nosokomiala läkemedelsresistenta infektioner.

På EU-nivå finns en One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens som redan ger resultat. Den sätter ramarna för åtgärder för att minska uppkomsten och spridningen av antimikrobiell resistens. Dessutom medför EU:s nya lagstiftning om veterinärmedicinska läkemedel och foder som innehåller läkemedel striktare åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens. Enligt EU:s riktlinjer, som antogs 2017, ska antimikrobiella medel inom humanmedicinen användas med försiktighet, och liknande veterinärmedicinska riktlinjer antogs 2015.

För att vi ska kunna bekämpa antimikrobiell resistens finns det en enkel grundförutsättning: vi får bara använda antibiotika när det är nödvändigt. I det arbetet kan vi ha hjälp av vacciner, förbättrade diagnosmetoder och alternativa behandlingar. Vaccinering minskar risken för infektioner och därmed behovet av antibiotika. Nu arbetar vi tillsammans, för antimikrobiell resistens är ett globalt problem. Vi vill därför att de internationella ramverken förstärks. Om vi inte agerar i fråga om antimikrobiell resistens kan det få förödande konsekvenser för vår värld: 10 miljoner dödsfall per år och 100 biljoner euro för den globala ekonomin fram till 2050. Det är därför allt viktigare att främja globala partnerskap, som det mellan Japan och EU, för att skydda vår framtid.

I samband med Internationella antibiotikaveckan 2019 bekräftar EU och Japan sitt åtagande att göra sitt yttersta för att minska den antimikrobiella resistensen och att göra det möjligt för framtida generationer att skydda sig mot icke behandlingsbara infektioner med multiresistenta bakterier.

VYTENIS ANDRIUKAITIS OCH KATO KATSUNOBU