tisdag7 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vi vill se samarbete om högspecialiserad vård”

Ingen region kommer att kunna ansvara för all nationell högspecialiserad vård, skriver Kristina Wikner och Thomas Lindén från Socialstyrelsen. (1 kommentar)

Publicerad: 25 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kristina Wikner, enhetschef för högspecialiserad vård, och Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, båda Socialstyrelsen.


Ämnen i artikeln:

Högspecialiserad vårdSocialstyrelsen

Nationell högspecialiserad vård innebär en viktig och nödvändig utveckling för svensk hälso- och sjukvård. Det kan vi se flera exempel på bland de områden som beslut har fattats om, exempelvis rehabilitering vid ryggmärgsskador samt områden inom psykiatri och kvinnosjukdomar. Målet är att få en mer jämlik och patientsäker vård, med bättre kompetensförsörjning och förbättrade förutsättningar för forskning och utveckling.  

Den senaste tiden har en diskussion ägt rum på flera olika plan och i olika sammanhang om den tillståndspliktiga nationella högspecialiserade vården. Det är positivt att frågan diskuteras, samtidigt som vi ser ett behov av klargörande kring den pågående processen.

Läs mer: Nya beslut om högspecialiserad vård på cancerområdet klara 

Socialstyrelsens nuvarande uppdrag gällande nationell högspecialiserad vård grundar sig i ett beslut från en enig riksdag 2018. Beslutet syftade till en ökad nationell samordning av den mest avancerade, högspecialiserade vården. Myndigheten leder arbetet och förvaltar systemet utifrån lag och förordning och detta sker i nära samarbete med profession, patienter och regioner.

Nationell högspecialiserad vård handlar om komplex vård som rör en mycket liten andel av landets patienter (till dags dato 41 beslutade områden och knappt 3 000 patienter hittills i den årliga uppföljningen – att exempelvis jämföra med drygt 600 000 patienter som vårdades inom slutenvården totalt 2021).

Den vård som koncentreras genom att resurserna samordnas på nationell nivå är ofta vård som koncentrerats även i våra nordiska grannländer och flera andra europeiska länder. Staten har under det senaste decenniet gjort stora satsningar på viss sjukvård för att öka tillgänglighet, jämlikhet och kompetens. Dessa områden finns också representerade inom systemet för nationell högspecialiserad vård:

Förlossningsvård och kvinnosjukdomar är sedan ett antal år tillbaka ett viktigt fokusområde. Ett steg i utvecklingen är att flera delar av detta område nyligen beslutats bli nationell högspecialiserad vård, till exempel avancerad kirurgi vid endometrios, prolaps (framfall) och förlossningsskador. Detta tror vi kommer att leda till mer robusta verksamheter med bättre kompetensförsörjning och utveckling. Dessutom skapas nu förutsättningar för tydligare och effektivare vårdkedjor och ett ökat samarbete mellan regionerna.

Ett annat exempel är ryggmärgsskadevården som fram till nu varit mycket fragmenterad. Patienterna och professionen har under decennier velat se en mer koncentrerad vård. Med nationell högspecialiserad vård kommer detta nu att ske då fyra regioner, genom specialiserade enheter, tilldelats tillstånd. Dessa verksamheter blir navet i utvecklingen av vården för rehabilitering av ryggmärgsskadade patienter.

Inom området psykiatri är vården ojämlik i landet, då regionerna har olika förutsättningar att erbjuda adekvat behandling. Staten gör fortsatt stora satsningar inom psykiatrin för att öka tillgänglighet, kompetens och jämlikhet. För dem med svårast självskadebeteende och ätstörningar ska nationella högspecialiserade enheter kunna ge specialinsatser, vilket exempelvis kan handla om särskilda vårdplatser eller konsultation till patientens vårdgivare på hemmaplan.

För att som region kunna ansvara för nationell högspecialiserad vård behövs långsiktighet och stabilitet, även om det handlar om ett område som endast berör en handfull patienter om året. Regionerna åtar sig att ansvara för de tillståndsområden de ansöker om och tilldelas, och ger samtidigt verksamheterna ökade förutsättningar för en robusthet i forskning, kunskapsutveckling och kompetensförsörjning. Tillståndsbesluten gäller tills vidare vilket möjliggör nödvändiga investeringar, samt ger en tydlighet i sjukvårdsstrukturen och styrningen.

Socialstyrelsens uppdrag övergår successivt från att identifiera nya potentiella vårdområden till förvaltning av beslutade tillståndsområden. I förvaltningen ingår bland annat öppen redovisning av resultat samt årlig verksamhetsuppföljning. Utöver det fortsätter Socialstyrelsen att löpande utvärdera, med möjlighet att vid behov definiera om tillstånden.

Kring den strukturförändring som nationell högspecialiserad vård innebär vill vi se samarbete i stället för konkurrens. Denna reform genomförs med patientnyttan i fokus. Ingen region kommer att kunna ansvara för all nationell högspecialiserad vård, och lag och system möjliggör för Sveriges regioner att gemensamt ta ansvar för den högspecialiserade vården. Alla medborgare i Sverige ska ges en jämlik tillgång till vård utifrån behov och på rätt vårdnivå.

Kristina Wikner, enhetschef för högspecialiserad vård, Socialstyrelsen

Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2023-01-27

För egen del är det märkbart hur ansökningsprocessen för NHV skapat en betungande konkurrens istället för samarbetsmöjligheter, även om det senare kanske växer mer senare efter tilldelning. Hur som helst kantas ansökningsprocessen av slag-på-bröstet-artiklar via linkedin och andra sociala medier och snyfthistorier via debattartiklar i svenska tidningar. De ansökningar jag själv har fått läsa innehåller stycken och argument långt ifrån beprövad erfarenhet och vetenskap, mer eller mindre hittepå för att utmärka sig själva, oftast gällande avancerad medicinteknisk utrustning och dess användning. Många lågvattenmärken kan hittas i sammanhanget.

MF

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev