Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Viktigt att folksjukdomen kol upptäcks tidigare”

Publicerad: 14 December 2015, 12:30

Kjell Larsson, lungläkare, professor emeritus, Karolinska institutet, och Margareta Emtner, fysioterapeut, professor, Uppsala universitet.

Foto: Anna Tärnhuvud/Hannes Ljunghall

Det är inom primärvården som den bästa möjligheten finns att upptäcka andningssvikt och påvisa försämrad lungkapacitet i tidigt skede, skriver debattörerna.


Ämnen i artikeln:

Kol

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, är nu den enda folk­sjuk­domen med ökande dödstal. Mer än en halv miljon personer i Sverige har kol och sjukdomen är kraftigt underdiagnostiserad och därmed underbehandlad. Genom att kol ofta förbises i primär­vården uteblir de rätta medicinska åtgärderna.

För att bryta denna alarmerande utveckling måste tidig upptäckt och behandling prioriteras.

I dag söker de flesta patienter hjälp när sjukdomen ger akuta symtom och då har ofta redan allvarliga skador på lungorna uppkommit. De flesta patienter med kol som kommer till vårdcentralen är multisjuka och söker i allmänhet för andra åkommor.

Samsjuklighet med hjärt-kärlsjukdomar, osteoporos, dia­betes och ett flertal andra tillstånd är mycket hög vid kol. Många av de drabbade vill inte kännas vid sin sviktande andning. De skäms för att tillståndet, främst genom rökning och fysisk inaktivitet, är självförvållat och tar därför inte upp andningsproblemen spontant.

Följden blir att den mot­tagande läkaren inom primär­vården enbart undersöker det eller de besvär som patienten aktualiserar och missar att den nedsatta lungfunktionen väsentligt kan bidra till sjukdomsbilden.

I dag söker de flesta patienter hjälp när sjukdomen ger akuta symtom.

Det är därför särskilt viktigt att man under konsultationen aktivt ställer frågor om rökning, fysisk inaktivitet och symtom som kan tyda på kol. Vid minsta misstanke ska spirometri genomföras. Att här utföra spirometri är lika viktigt som att mäta blodtryck och ta EKG vid misstanke på hjärt-kärlsjukdom.

Vid andningssvårigheter måste den sökande utredas och graden av eventuellt nedsatt lungkapacitet fastställas. Baserat på denna utredning bedöms sedan behovet av insatser som rökavvänjningshjälp, fysioterapi, andningshjälpmedel, läkemedelsbehandling och behov av syrgasbehandling i hemmet.

Ett sådant om­händer­tagande måste alltid genomföras och först då kan vi finna patienterna med andningssvårigheter i tid och därmed förhindra svår sjukdom och andningsinvaliditet.

Det är inom primärvården som den bästa möjligheten finns att upptäcka andningssvikt och påvisa försämrad lungkapacitet i tidigt skede. Som det nu är blir många patienter bedömda så sent att lungfunktionen är allvarligt nedsatt redan vid första spiro­metrin. Kol-misstanken väcks inte sällan först vid besök på en akutmottagning i samband med en akut försämring (exacerbation). Vid detta tillfälle kan lungfunktionen vara så kraftigt nedsatt att patienten behöver behandling med oxygen.

För att möta den fortsatta allvarliga utvecklingen av folksjukdomen kol måste landsting och regioner höja ambitionsnivån och rusta primärvården att upptäcka sjukdomen tidigare. Generell uppmärksamhet på kol­symtom i den dagliga verksamheten på vård­cent­ralerna är ett måste och kan få snabbt genomslag.

Den certifiering av astma/kolmottagningar som införts i Region Skåne är ett steg i rätt riktning och manar till efterföljd i övriga landsting. Ansvaret för ökad ­fokusering på kol vilar både på ansvariga politiker och på vårdpersonal.

Resultatet skulle inte bara kunna minska lidandet för de många drabbade utan också ge avsevärda besparingar för denna mycket allvarliga lungsjukdom som beräknas kosta samhället runt 13 miljarder kronor årligen.

KJELL LARSSON OCH MARGARETA EMTNER

Ämnen i artikeln:

Kol

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev