söndag28 maj

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Viktigt att vården ställer frågor om tömning av blåsa och tarm”

Att inte fråga om inkontinens är integritetskränkande, eftersom konsekvenserna kan vara stora för patienten, skriver debattörer från Forum för hjälpmedel vid blås- och tarmdysfunktion.

Publicerad: 31 januari 2023, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Annja Göransson, Lise Lidbäck, Marina Carlsson, Barbro Sedlenieks, Ingrid Sannum och Katarina Gunséus.


Över en miljon svenskar har svårigheter att kontrollera tömningen av urinblåsan eller tarmen. Många av dem har en sämre livskvalitet på grund av sina besvär, som kan påverka arbete, fritid och det sociala livet. Rädsla för att råka ut för läckage leder ofta till ett isolerat liv. Så behöver det inte vara.

Forum för hjälpmedel vid blås- och tarmdysfunktion är ett samarbete som samlar professions- och patientorganisationer samt branschorganisationen för medicinteknik. Tillsammans arbetar vi för att möjliggöra jämlik tillgång till individuellt anpassad vård för personer med blås- och tarmfunktionsrubbningar. 

Läs mer: Cancerjakt i prostatan rullas ut på bred front 

Som vi ser det finns det två grundläggande brister inom inkontinensvård – underdiagnostik och regional ojämlikhet. Samtidigt är dagens möjligheter att få hjälp stora, i form av träning, kirurgi och hjälpmedel för tömning eller vid läckage.

Vissa skador eller sjukdomar kan leda till problem med urinblåsa och/eller tarm. För att möjliggöra tidig upptäckt och behandling av besvären är det viktigt att vården ställer frågor om tömning av blåsa och tarm. Ämnet kan vara känsligt för patienten att lyfta. Därför måste vårdpersonalen ta sig tid att ställa frågor om hur blåsan och tarmen fungerar. Att inte fråga är integritetskränkande, eftersom konsekvenserna kan vara stora för patienten.

Det är olyckligt att tillgången till individuell hjälpmedelsförskrivning vid inkontinens eller tömningsbesvär är ojämlik i Sverige. Många får tyvärr inte sina hjälpmedelsbehov tillgodosedda – med risk för sämre livskvalitet och på sikt även sämre hälsa. Dagens inkontinenshjälpmedel är anpassade efter vilken anatomi patienten har, eventuella funktionsvariationer som man behöver ta hänsyn till, ålder, livsstil, med mera. Anpassningar som är helt avgörande för att ett inkontinenshjälpmedel ska fungera optimalt för varje individ och för att minska beroendet av någon annan för att hantera hjälpmedlet. En individuell förskrivning av hjälpmedel för urinblåsa eller tarm säkerställs genom väl fungerande rutiner för behovsbedömning och utprovning. Det förutsätter att förskrivarna har rätt kompetens och goda kunskaper om aktuella produkter.

För att skapa bästa möjliga inkontinensvård och hjälpmedelsförskrivning anser vi att följande förutsättningar är nödvändiga: 

1. Att upphandlande myndigheter inom regioner och kommuner tar ansvar för att, tillsammans med vårdprofession och användare, utreda samt beskriva och definiera behoven. Användarnas erfarenheter bidrar till att säkerställa tillgång till produkter och lösningar som möjliggör ett självständigt liv med god livskvalitet. 

2. Att det produktsortiment som upphandlas är tillräckligt brett för att kunna täcka användarnas heterogena behov. Tillgång till ett brett sortiment är grunden för en jämlik och personcentrerad hjälpmedelstillgång.  

3. Att en upphandling möjliggör att innovationer och utvecklade produkter kan komma vården till del, även under ett befintligt avtal. Utan tillgång till ny teknik bromsas vårdens utveckling och därmed riskeras användarnas möjlighet till ett liv med god livskvalitet.

4. Att varje enskild vårdgivare och användare ges möjlighet att testa och välja olika hjälpmedel utifrån användarens behov och förutsättningar. Varje person är unik, i såväl anatomi och funktion som i fråga om de aktiviteter man vill ägna sig åt i livet. Med hjälp av rätt produkt tillåts personer med besvär från urinblåsa och/eller tarm att fungera aktivt och med hög självständighet i sin vardag – vilket bidrar till lägre totalkostnad för inkontinensvården.

Annja Göransson, distriktssköterska och representant för Distriktssköterskeföreningen i Sverige

Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet

Liselott Norberg, ordförande i Nikola – Nätverk inom blås- och tarmfunktionsstörning

Marina Carlsson, förbundsordförande i Personskadeförbundet RTP

Lovisa Strålöga, tidigare ordförande i Riksföreningen för sjuksköterskor inom urologi, RSU

Barbro Sedlenieks, ordförande i Sinoba ¬– föreningen för kunskap om urininkontinens och blåsproblem

Ingrid Sannum, ordförande i inkontinensgruppen inom Swedish Medtech

Katarina Gunséus, uroterapeut och representant för Uroterapeutisk förening, UTF

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev