Viktigt utvärdera personcentrerad vård

Alla utvecklingsintresserade personer inom västvärldens vård- och omsorgsorganisationer talar i dag om behovet av en personcentrerad vård. En vård som ser till hela människan ska ersätta en fragmentiserad vård som enbart ser till patientens sjuka organ. Målsättningen är att personer som får vård och omsorg ska förstås och behandlas med utgångspunkt i personens livsvärld med befintliga krav, behov och tillgängliga resurser. Därför delar inte Svensk sjuksköterskeförening Elizabeth Docteurs farhågor som hon framför i Dagens Medicin nummer 17 (se länk till intervjun under Relaterat innehåll till höger).

På uppdrag av myndigheten för Vårdanalys ska Elizabeth Docteur analysera hur patientcentrerad svensk hälso- och sjukvård är. I artikeln framförs farhågor för att det finns en konflikt mellan evidensbaserad vård och patientcentrerad vård. Evidensbaserade vårdbeslut som ser till vad som (objektivt?) gagnar personens hälsa och tillfrisknande kan, enligt Elizabeth Docteur komma i konflikt med (subjektiva?) preferenser och värderingar hos personer med ohälsa.

Svensk sjuksköterskeförening anser att en personcentrerad vård inte står i motsats till kraven på en evidensbaserad praktik. I en evidensbaserad vård förenas bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap med klinisk erfarenhet och kunskap om enskilda patienters situation och upplevelser. Även om det finns en strävan att evidensbasera vården så innebär detta inte att tillgänglig evidens ska tillämpas mekaniskt för alla patienter i alla situationer. I den enskilda vårdsituationen räcker det inte med att ha kunskap om evidensen, utan denna kunskap ska vägas samman med andra typer av kunskap såsom klinisk erfarenhet, kunskap om patientens önskemål och kunskap om tillgängliga resurser.

En evidensbaserad vård innebär att varje persons unika vårdsituation analyseras och att läkaren eller sjuksköterskan, med ledning av evidensen och i samråd med patienten väljer den åtgärd som med största sannolikhet gör mest nytta och minst skada. Alltså finns det med detta evidensbegrepp en självklar koppling till en personcentrerad vård. Utmaningen för en personcentrerad vård ligger snarare i systemet. Om vi i högre utsträckning än vad som sker i dag utgick från personens behov skulle antalet vårdaktörer runt personen troligen minska. I ett personcentrerat system skulle anhöriga och närstående få ett bättre stöd och personalens kompetens skulle vara lika viktig oavsett om det är landsting eller kommun som ansvarar för vårdinsatserna.

Även om målet för vård och omsorg är en personcentrerad vård finns det inga garantier för att bemötandet av patienter och närstående upplevs vara korrekt. Detta bör därför utvärderas. I en personcentrerad vård bör även vårdens kvalitet i övrigt utvärderas, särskilt vad gäller basala hygienrutiner, säker vård samt sekretess och integritetsfrågor.