Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag14.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Vissa forskare vägrar släppa sina hypoteser

Publicerad: 27 februari 2008, 05:47

REPLIK Idén att mättat fett är skadligt för hjärta och kärl har plågat mänskligheten under nästan ett halvt sekel, skriver Uffe Ravnskov.


En förklaring till att den medicinska vetenskapen segar sig fram i snigel­tempo är förmodligen att många forskare vägrar släppa sina hypoteser trots att en massiv dokumentation har visat att de är felaktiga. Ett typiskt exempel är idén att mättat fett är skadligt för hjärta och kärl, en hypotes, som har plågat mänskligheten under nästan ett halvt sekel.

Minst tio studier har visat att ett intag av mättat fett tre till sex gånger högre än WHO:s rekommendationer inte påverkar blodets kolesterolhalt. Minst 30 kohort­studier har visat samma sak som den nyss publicerade Malmöstudien, nämligen att infarkt- och strokepatienter inte har ätit mer mättat fett än andra, minst tre studier har visat att strokepatienter har ätit mindre och inga randomiserade, kontrollerade studier har kunnat visa några fördelar med att minska intaget av mättat fett.

Men Anders G Olsson, i Dagens Medicin nr 5/08, och tusentals andra med honom blundar för fakta och fortsätter att varna oss. Gå inte i fettfällan, skriver han. Vem som gått i fällan återstår att se.
 Ännu mer förunderligt är det att Olsson kräver långtidsstudier som ska visa att en kolhydratfattig, fettrik kost inte är farlig för diabetiker, när vi vet att den kolhydratrika och fettfattiga, som rekommenderas i dag, infördes utan minsta vetenskapligt stöd. Det finns inte en enda långtidsstudie där man undersökt effekten av en kolhydratrik kost hos diabetiker! Däremot är det gott om korttidsstudier där man jämfört de två kosttyperna och där den kol­hydrat­fattiga varianten varje gång visar sig ha den bästa effekten på glukos­meta­bolism, HbA1c och kroppsvikt, de tre viktigaste pro­gnos­markörerna.

Olsson hävdar att den minskande hjärtdödligheten i Sverige beror på att vi lever sundare, att vi framför allt har sänkt konsumtionen av mättat fett och därmed minskat det  onda  LDL-kolesterolet. Tydligen vet Olsson inte att högt kolesterol inte är en riskfaktor hos kvinnor och inte heller hos äldre av bägge kön. Det senare är i synnerhet anmärkningsvärt när man vet att mer än 90 procent av hjärt-kärldödligheten i Sverige drabbar personer som passerat pensions­åldern. Är det vettigt att propagera för kolesterolsänkning när minst ett dussin studier visat att äldre människor med högt kolesterol lever längre än äldre med lågt?

Vetenskapen går framåt först när vi inser att våra älsklings­hypo­teser inte håller, slänger dem på sop­tippen och försöker formulera några nya som bättre stämmer överens med våra observationer.

Uffe Ravnskov

Uffe Ravnskov
 är med dr och docent i Lund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev