”Vissa tjänster är svåra att göra billigare utan kvalitetsförlust”

Gräsklippning och hårklippning har likheter. Båda involverar kapning av biologisk materia, organiserad i strån över avgränsade ytor, i syfte att åstadkomma ett funktionellt och helst estetiskt tilltalande resultat.

Genom teknisk innovation har gräsklippningen på bara en handfull decennier rationaliserats dramatiskt, från slåtter med lie, via handjagare och motorgräsklippare till helautomatiska elektriska robotar. I dag kan stora gräsytor kontinuerligt hållas välansade i stort sett utan mänsklig medverkan.

Frisörnäringen har inte alls åtnjutit samma utveckling. Trots förbättrade produkter, modern teknik och digitaliserade stödfunktioner tar ett frisörbesök lika lång tid i dag som för 25–30 år sedan. Gräsklippning har blivit enormt effektiv och billig, hårklippning har om något blivit dyrare. Vad beror det på?

De flesta gräsmattor är likartade. Ur klippningshänseende är varje kvadratmeter identisk med alla andra. Gräsmattor kan därför ansas gång på gång och med samma standardiserade metod utan behov av anpassning. Resultaten är förutsägbara och reproducerbara. Alla gräsmattor får samma frisyr.

Gräsmattan har inget behov av att förmedla personliga önskemål. Den har inga synpunkter på vem som tar hand om den. När gräsklipparen går sönder kan den helt enkelt bytas ut mot en liknande utan att det påverkar klippresultatet negativt. Moderna gräsklippare kan till och med övervakas och styras på distans.

Frisörens arbete å andra sidan handlar om individualisering och situationsanpassning. Olika hårsvall kräver olika tekniker beroende på önskad frisyr, hårkvalitet, tidigare behandlingar och personliga preferenser. Kunden behöver få göra sig förstådd och frisören omtolkar utifrån sin yrkeskunskap, problemlösningsförmåga och kreativitet kundens önskemål och behov till en kompromiss mellan det önskade och det möjliga.

Slutresultatet av frisörens arbete är naturligtvis viktigt, men även själva besöket har ett mervärde, inte sällan av närmast terapeutisk natur. Många menar att deras frisör inte är utbytbar hur som helst och återvänder gärna till sin personliga frisör om de har möjlighet. 

Trots ytliga likheter skiljer sig alltså gräsklippning och hårklippning åt på ett antal punkter. Dessa skillnader tycks vara avgörande för effektiviseringspotentialen. Vissa tjänster tycks helt enkelt vara svåra att göra snabbare och billigare utan kvalitetsförlust. Det handlar om arbete som kräver närhet och kroppskontakt, mellanmänsklig kommunikation, individualisering och kreativitet. Det handlar om arbete där tid och relation har ett egenvärde.

Effektiviseringsförsök pågår överallt. Det gäller inte minst inom offentlig sektor med uppdrag som utbildning, barn- och äldreomsorg och sjukvård. Trots ambitionerna går utvecklingen mot ”högre produktion, med likvärdig eller bättre kvalitet, till lägre kostnad” i praktiken ganska trögt. Ibland anges att det beror på gammaldags strukturer och motsträviga eller teknikfientliga medarbetare. 

En alternativ förklaring är att många faktiskt överskattar hur många moment i den här typen av verksamhet som går att rationalisera, och hur mycket. Visst finns sysslor som lämpar sig alldeles utmärkt för datorer och standardiserade eller automatiska lösningar. Men den som förstår skillnaden mellan gräsklippare och frisörer anar nog också vilken typ av arbetsuppgifter som rationell välfärd främst bygger på.

Andreas Thörneby, allmänläkare, Kinna. Styrelseledamot i Svensk förening för allmänmedicin, Sfam.