Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Annika Dahlqvist har kanske rätt om mammografi

Publicerad: 7 Januari 2010, 12:40

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ett argument för Västernorrlands beslut att inte längre anlita Dahlqvist som jourvikarie, och även en del av motiveringen till priset som 2009 års förvillare, var hennes personliga (men offentligt uttalade) negativa inställning till screening med mammografi.

Mitt problem med hennes åsikter om mammografi är inte hennes slutsats (att mammografi kanske inte gör så stor nytta) utan hur hon kom fram till den. Ungefär som Christopher Hitchens skrev i sin bok om George Orwell: it matters not what you think but how you think.

Enligt Aftonbladet sa Dahlqvist att ”Äter man en riktig kost får man inte cancer.” Om hon verkligen sa så är oklart; alla vet att journalister ofta spetsar till saker, så vi går till hennes blogg istället och ser vad hon ville säga.

Vad sa jag egentligen till Aftonbladet? Jag minns inte att jag uttalade mig riktigt så drastiskt som reportern skrev i Aftonbladet. Som jag minns det så sa jag att det är en gemensam erfarenhet bland oss lchf-are att vi har fått betydligt färre och lindrigare infektioner sedan vi övergick till lchf. … Samma resonemang gäller cancer. Eftersom våra kroppar får en bättre näringskvalitet så bör de få en bättre motståndskraft mot cancerframkallande ämnen. Forskning får utvisa om det är så.”

Det är ett orimligt resonemang. För det första är inte antalet infektioner som lchf-are råkar komma ihåg några hårddata precis, och för det andra är kopplingen till cancerskydd minst sagt svagt motiverad. Dahlqvist har efter en personlig upplevelse redan bestämt sig för hur det är, forskningen får komma sedan.

Diskussionen om nyttan med allmän mammografi är värt priset bör hellre baseras på vetenskapliga fakta, även om avvägningen till slut blir en etisk, ekonomisk och personligt känslomässig fråga. För tyvärr är inte vetenskapsmännen överens om värdet av mammografi.

En screening av friska måste vara känslig och därmed får man många falskt positiva fynd där vidare undersökning visar att det var falskt alarm, kvinnan blev oroad i onödan; det som såg misstänkt ut på första mammografin var ingen cancer. Dessutom kan bröstcancer ibland vara en mycket stillsamt växande tumör som patienten utan mammografi vore lyckligt ovetande om ända tills hon dog av något annat. Och det kan till och med vara så att viss bröstkräfta kan gå i spontan regress.

I USA har nya rekommendationer publicerats, med stor debatt som följd. Preventive Services Task Force föreslår att kvinnor mellan 50 och 74 skall erbjudas mammografi vart annat år. ”Mammography screening at any age is a tradeoff of a continuum of benefits and harms. The ages at which this tradeoff becomes acceptable to individuals and society are not clearly resolved by the available evidence.”

I Sverige har Socialstyrelsen har tidigare rekommenderat regelbunden mammografi från 40 års ålder. SoS håller på att se över sina rekommendationer, och deras gamla broschyr ”Mammografi - frågor och svar” går inte längre att nå via hemsidan. Jag tror dock inte att deras nästa patientinformation kommer vara lika krass som den Gøtzsche i Köpenhamn föreslagit.

Enligt en editorial publicerad i BMJ 2009 kan plus och minus för en 50-årig kvinna sammanfattas som följer. Om hon väljer att delta i årlig mammografi i tio år är chansen att detta leder till att hennes liv förlängs cirka en promille. (I Sverige erbjuds mammografi med 18-24 månaders intervall). En chans på tusen kan upplevas stor eller liten, men får vägas mot vad som finns i andra vågskålen.

Risken att någon av dessa tio mammografier felaktigt varnar fast ingen cancer finns uppskattas till 10-50 %. Om 1000 kvinnor undersöks mellan 50-59 år kommer ett liv räddas; 10-15 kvinnor kommer att få sin cancerdiagnos lite tidigare men utan att det påverkar utgången, och mellan 2-10 kvinnor kommer få en cancerbehandling de hade klarat sig lika bra utan (överdiagnostik).

En kvinna av tusen drar en livräddande vinstlott, medan i värsta fall varannan kvinna drar en större eller mindre nitlott. Om kvinnor får fundera över dessa siffror kanske en del fattar samma beslut som Dahlqvist, men de kommer då att göra det som ett informerat val, inte som ett önsketänkande utgående från en närmast religiös tro på en viss diet.

MATS REIMER

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev