Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Är läkaren alltid underställd patienten?

Publicerad: 20 Juni 2016, 18:52

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Jag gissar att min rubrik förbryllar, och kanske provocerar, men låt mig utveckla frågan.

Jag har tidigare skrivit om vårdpersonal och sociala medier och de utmaningar som den nya interaktiviteten bjuder oss, (här och här). Är det till exempel okej att vädra jobbrelaterade saker? Har också skrivit flera texter om hur bemötandet i sjukvården aldrig bör/får brista – av flera anledningar, (här, här, här och här).

En diskussion på ”vädra-ämnet” som surrat runt de senaste veckorna handlar om en hårt kritiserad film som publicerats på nätsajten KIT där några läkare berättar om ”Saker läkare får höra” – på fritiden, (ett faktum som inte framgick tydligt nog). Citerar ett par exempel från filmen: ”Jag tror inte på det här med mediciner, jag tror på kroppens egen läkningsförmåga” och ”Jag har faktiskt googlat mina symtom” samt ”du tar notan, du är ju läkare”. På KIT:s Facebooksida finns otalet kommentarer där kommentatör efter kommentatör dömer ut de medverkande personerna, både som yrkesverksamma läkare och som medmänniskor.

Jag förstår mycket väl att vissa av citaten kan upplevas som nedsättande och som att läkarna fördummar patienter och raljerar, det är inget jag ifrågasätter. För även om det inte framgick att det var läkarnas fritid som avsågs så tror jag många patienter känner igen sig i citaten. Det jag funderar över är om reaktionerna varit lika hårda om till exempel datatekniker, regissörer, lokalvårdare, ingenjörer eller butiksbiträden gjort en dylik film.  För tro mig – många (troligen de flesta) människor upplever att andra människor säger dryga, okunniga, elaka, dumma, orimliga och tjatiga saker. Utan att det per automatik gör oss till dåliga människor eller sämre på våra arbeten.

Men får det yttras? Om det finns en skillnad i hur olika människor ”får” yttra sig om arbetsrelaterade frustrationer, varför är det så?

Självklart finns flera betydande skillnader mellan läkare och oss andra och en solklar ”slå-nedåt-aspekt”. Jag är också plågsamt medveten om att alltför många patienter bär på dåliga vårderfarenheter som man dessutom sällan fått något gehör för och att läkare ofta upplevs som ”untouchable”. Men. De flesta av oss kan tänka sig hur det är att vara patient och många av oss har också direkt erfarenhet, men betydligt färre kan förstå hur det är att arbeta som läkare. Kan det finnas ett värde i att också försöka förstå dennes perspektiv, eller är det alltid läkarens ansvar att förstå alla andra och aldrig vice versa? Menar då inte i patientmötet.

Jag försvarar inte personal som beter sig illa mot patienter och jag försvarar inte personal som vägrar lyssna på och diskutera patienters perspektiv. Den vårdpersonal som inte förstår att patienter kan känna sig underlägsna, utlämnade och maktlösa tycker jag absolut ska ta sig en lång funderare. Jag säger heller inte att vårdpersonal inte ska tänka sig för innan postningar och medverkanden. Däremot är jag inte lika säker på om alla andra alltid ska få ”ha rätt” att inte tänka efter.

Varför inte ta diskussionen ett steg längre, helt utanför våra yrken och våra titlar. När två individer interagerar indirekt eller direkt, vems ansvar är det att försöka förstå den andre? Den mer bildade? Den mer ödmjuke? Vem bestämmer vem som är vad? Är det ens någons ansvar? Vi är ju trots allt människor, olika människor, med olika erfarenheter och kunskap. Och vi kommer inte alltid att förstå varandra, hur frustrerande det än må vara.

Jag har tyvärr inga definitiva svar på mina funderingar att avsluta med. Bara en önskan om att vi alla tänker ett par extra varv innan vi totalt dömer ut någon på grund av enstaka uttalanden eller drar alla över en kam i ren frustration.

Tack för ordet!

HANNA BRUS

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev