Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

”Årets ledare drar i nödbromsen på Sahlgrenska”

Publicerad: 7 december 2015, 08:14

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Sahlgrenska Universitetssjukhuset meddelade i ett stolt pressmeddelande att tidningen Affärsvärlden utsett sjukhusdirektören till årets ledare 2015. Priset delades i november ut på Berns salonger under en bankett för 200 ledande personer från näringsliv och offentlig verksamhet. Huvudtalare under kvällen var Fredrik Reinfeldt.

En kort tid efteråt fick vi se årets ledare dra i nödbromsen då sjukhuset är på väg mot ett underskott på 200 miljoner kronor. Åtgärdsprogrammet som sattes samman innan ledarprisets utdelande, men inte offentliggjordes förrän efteråt, innebär bland annat en stängning av 28 vårdplatser och att 200 tjänster skall bort.

När BB skall beskriva konsekvenserna av sin neddragning, där enkelrum blir dubbelrum utan möjlighet för den nyblivna pappan att stanna kvar, ger man direktören ett litet nålstick: ”Vi arbetar med värdebaserad vård vad gäller nöjdhet på BB och det finnas en risk att [den] kommer att minska då flertalet patienter inte vill dela rum med ytterligare en familj under sin BB‐tid.” Nyckelorden här är ”värdebaserad vård”.

Värdebaserad vård har nämligen varit sjukhusdirektörens flaggskepp, ett från vårdkapitalismens USA importerat begrepp som Boston Consulting Group hjälpt Sahlgrenska att implementera. Konsulttjänsterna har kostat många miljoner, och i början fick sjukhusdirektören mycket kritik för dessa och andra ifrågasatta utgifter.

Den som jobbat länge i vården har sett olika frälsningsläror komma och gå. SWOT-analys, balanserade styrkort och processkartläggning; och många andra som inte jag personligen utsatts för.  Det finns en matnyttig sida hos Region Skåne där ett antal olika spännande verktyg för förbättringsarbete beskrivs. Pulsmöten, kraftfältsanalys, fiskbensdiagram och hattmodellen var alla nya för mig. ”De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv. De sex hattarna har olika färger och tas på antingen mentalt eller fysiskt.”

Även Skåne skall börja följa den senaste ledstjärnan, value-based healthcare från over there. När man läser om det låter värdebaserad vård som en blandning av sunt förnuft och yrkesheder, kryddat med plattityder. Kostnadseffektivt fokus på patientutfall istället för på pinnar, och helst också en nöjd patient. What’s new? En erfaren undersköterska kunde ha gett ett lika bra svar som en kostbar konsult.

Men tillbaka där vi började, till Sahlgrenskas pressmeddelande som återger ledarprisets motivering: ”Med entusiasm, mod och stort personligt engagemang har Årets ledare 2015 skapat ordning, arbetsglädje, effektivitet och starkt kundfokus i en stor och mycket komplex verksamhet”. Man nämner också sjukhusets nya värdegrund ”Tillsammans – med patienten, för patienten”. Vi upplyses inte om vad den gamla nu övergivna värdegrunden bestod i, eller varför den blivit obsolet.

Sjukhusdirektören förtydligar: ”Samverkan är både viktigt och nödvändigt. Patienten kan mycket om sin egen hälsa och vi ska och måste vara en partner till patienten. En lyckosam vård utgår från patientens behov. Och patientsäkerheten ska vara i fokus.”

Just den sista meningen gör att man kommer att tänka på kollegan på Astrid Lindgren som 2009 hämtades av polis på sin arbetsplats och slängdes i häktet falskeligen misstänkt för barnadråp. Sahlgrenskas nuvarande sjukhusdirektör var på den tiden chef på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Det svårt sjuka prematura barnet som Viveka Lindén hösten 2008 vårdade under dess sista dagar visades sig vid obduktion ha en hög halt tiopental i kroppen. Ingenstans var det journalfört att den lilla fickan fått pento, och då lades skulden på den sist inblandade läkaren. Som friades av en enig tingsrätt två och ett halvt år senare, men hon fick ändå inte tillbaka sitt gamla arbete.

Jag fick gå därifrån efter 20 år. Inte ett ord, inte ett brev, inte ett tack från verksamhetschefen. All förhandling sköttes av Barbro Fridén [dåvarande chef för Astrid Lindgrens barnsjukhus]. Jag fick ett mejl från HR-chefen att jag skulle tömma mitt rum, och fick några dagar på mig. Sedan har jag aldrig hört av dem.”

Mycket talar för att andra narkosläkare tidigare givit flickan tiopental, men slarvat med att journalföra ordinationerna. Viveka Lindén ville att Karolinska skulle ta tag i den bristande patientsäkerhet som journalslarv medför, men upplevde inte att hon fick gehör hos ledningen. Till slut anmälde hon själv tre kollegor till Socialstyrelsen, rimligen bitter på att de inte trätt fram och därmed hade kunnat rentvå henne.

Viveka Lindén satt inte i juryn som delade ut priset för årets ledare. Det gjorde heller de många SU-anställda som inte vill föreslå till andra att jobba på norra Europas största sjukhus. Bara två tredjedelar brydde sig ens om att svara på medarbetarenkäten, och av dem kunde bara hälften rekommendera SU som arbetsgivare. Glappet mellan festtalen och verkligheten på golvet upplevs provocerande.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev