Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Borde vi vaccinera barnen mot fler sjukdomar?

Publicerad: 11 Januari 2010, 08:26

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Sverige följer inte rekommendationen från WHO, att alla barn skall få ett vaccinskydd mot hepatit B. Jag är inte säker på hur de ansvariga i Sverige resonerat, men jag föreställer mig att man ser risken att få sjukdomen som så liten om barnet inte tillhör någon riskgrupp. Jag tror också att man velat sitta still i båten under den gångna dekaden då en hel del föräldrar blev tveksamma till MPR-vaccin. Det skulle kunna bli svårt att sälja in ett vaccin mot ”knarkargulsot” hos nyblivna föräldrar.

Vi har häromåret utökat barnhälsovårdens program med vaccin mot pneumokocker och från och med nu skall HPV-vaccin erbjudas våra tweens i mellanstadiet. Summa tio infektionssjukdomar våra flickor får ett gott skydd emot (eller elva för de som valt kombinationsvaccinet mot HPV och kondylom), nio för pojkarna.

Men vi skulle kunna vaccinera mot fler sjukdomar. Mina egna barn är till exempel vaccinerade mot hepatit A och B, och i USA har det kommit nya rekommendationer som innefattar betydligt fler vaccin till barn .

Till de små barnen ger amerikanarna förstås vaccin mot de sex olika agens som våra barn erbjuds skydd mot under första levnadsåret: stelkramp, difteri, polio, kikhosta, pneumokocker och hemofilus. Men de ger också vaccin mot hepatit A och B, rotavirus, vattenkoppor och förvånande nog även säsongsinfluensa (som förstås måste upprepas varje år).

MPR vaccin får svenska barn vid 18 månader, i USA och många andra länder ges det lite tidigare. I mellanstadiet föreslås alla amerikanska barn få vaccin mot meningokocker och flickorna även HPV-vaccin. Man tycker också att killar mellan 9 och 18 år eventuellt kan erbjudas kombinationsvaccinet mot HPV och kondylom.

Jag tar inte ställning till om vi borde följa jänkarnas exempel. Att bestämma om ett vaccin skall ingå i grunderbjudandet från BVC och skolhälsovård är ett svårt beslut. Ta vattenkoppor som exempel. Oftast en lindring sjukdom om man inte får den som vuxen. Men vissa barn får komplikationer; sårinfektion med risk för blodförgiftning, lunginflammation eller inflammation i lillhjärnan med balansrubbning. Vaccinet räddar runt 100 liv per år i USA.

Men vaccin kostar pengar, och dessutom kan det vara svårt att säkert veta hur länge skyddet varar. Om vaccinationen gör att en del personer istället får vattenkoppor lång senare i livet kanske sjukdomen då blir mycket värre än om man fått den som barn. Det är svårt att veta vad som är rätt beslut, och närmast omöjligt för de flesta av oss att ha den detaljkunskap som krävs för att göra denna avvägning. Men hade mina tonåringar inte redan haft vattenkoppor hade jag valt att ge dem det vaccinet.

MATS REIMER

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev