Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

BUP förväntas ta över autismhabilitering i Västra Götaland

Publicerad: 24 augusti 2014, 06:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Jag trivs bra på mitt jobb i öppenvården och jag tycker, om jag får säga det själv, att vår mottagning lyckas producera en hel del vettig sjukvård för de skattepengar vi tilldelats i planekonomin. Men det är inte alltid att dekret från regionledningen gör vårt jobb enklare. Ibland får man, av hänsyn till patienterna, lust att slå dövörat till när det kommer mindre väl genomtänkta order från högre ort.

Regionala medicinska riktlinjer (RMR) är ett rättesnöre som alla verksamheter förväntas lyda, och i sommar kom nya riktlinjer för Ansvarsfördelning och samverkan mellan, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering. Dessa riktlinjer sägs vara utarbetade av sektorsråden i barnsjukvård och barn- och ungdomspsykiatri, men jag har svårt att tro att de verkligen godkänts i den form de kablats ut; det sitter ändå många kloka människor i dessa professionella råd. Någonstans har det gått snett här.

"Riktlinjen omfattar barn och ungdomar under 18 år med utvecklingsneurologisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet är att förbättra tillgängligheten till utredning, behandling och habiliterande insatser, förenkla patientens kontakt med vården och ge en sammanhållen vård i rätt tid. Riktlinjen berör huvudsakligen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och Autismspektrumtillstånd (AST) som utgör de två stora patientgrupperna inom gruppen utvecklingsneurologisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning..."

På ett sätt gör dessa riktlinjer mitt jobb mycket enklare. Jag förväntas inte längre göra några neuropsykiatriska (NP) utredningar alls, min uppgift blir bara en första bedömning av barn med misstänkta NP-problem "som identifierats inom barnhälsovården [BVC]", och det är allt. All vidare utredning, vare sig man misstänker ADHD, autism eller någon av "de mindre diagnosgrupperna inom området", skall göras på BUP.

BUP skall också vara den verksamhet som efter utredning behandlar och följer alla barn som fått någon slags NP-diagnos, de enda undantagen är förskolebarn med autism och de barn som på grund av sin utvecklingsstörning ännu kvalar in på habiliteringen. Alla andra barn med ADHD, autism, Tourette och selektiv mutism skall BUP ansvara för tills de fyller 18 år.

Vår habilitering har omgående, mitt i värmeböljans semesterstängning, börjat tillämpa de nya direktiven. Det betyder att de patienter med autism som jag, efter utredning och diagnos hos oss, nyligen remitterat till habiliteringen inte får komma dit. Remisserna bollas vidare till BUP som verkar helt tagna på sängen.

Jag förstår att habiliteringen knäar under "autismepidemin" när en ökad medvetenhet och kunskap gör att fler normalbegåvade barn med dessa svårigheter idag får diagnos (trots att själva funktionshindret knappast blivit så mycket vanligare). Men många av de familjer jag remitterat till habiliteringen har fått bra hjälp i den autismverksamhet som hab mödosamt byggt upp, och hux flux blir det nu BUP som skall trolla med knäna och inom en månads vårdgaranti erbjuda både utredning och behandling.

Missförstå mig rätt, jag vill inget hellre än att lämna över all komplicerad neuropsykiatri till BUP, men realiteten är att BUP har brist på läkare och i området där jag verkar har BUP än så länge begränsad erfarenhet av att utreda och habilitera patienter med autism. Idag är det inga förskolebarn alls som utreds på BUP. Skolbarn med ADHD är de mer förtrogna med, men de har knappast kapacitet att både NP-utreda och följa upp flera procent av populationen.

Jag tror det är bättre att sitta still i båten tills vidare. När BUP i framtiden fått tillräckliga resurser och har lyckas rekrytera läkare och utbilda sin personal om utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar då skall vi med varm hand lämna över allt till BUP. Tills dess tror jag att det ändå är bättre att vi som är skolläkare och barnläkare i öppenvård gör så gott vi kan och bedömer och följer dessa barn så att de inte faller mellan stolarna.

MATS REIMER

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev