Cancercentrum ger en glättad bild av alternativmedicin

På nyhetsplats rapporterade nyss Dagens Medicin att Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland har tagit fram en ”auktoriserad” broschyr om alternativmedicinsk behandling vid cancer. Broschyren skall vara ett verktyg cancerpatienter kan använda för att välja inom det förvirrande stora utbudet av allsköns alternativmedicin.

”I samband med din cancerbehandling ställs du och dina närmaste inför många frågor och val. Kanske funderar ni över vad man själv kan göra som komplement till de konventionella behandlingarna … Du hittar en mängd information om Komplementär och Alternativ Medicin (KAM) och cancer på olika håll. … Ett bra ställe att börja leta pålitlig information är på hemsidor för offentliga institutioner, forskningsinstitutioner och liknande (se listan i slutet av broschyren).”

Om journalisterna på Dagens Medicin grävt bara aningen djupare hade de funnit att det rör sig om en antroposofisk läkare som skrivit en tämligen vinklad skrift där Vidarkliniken framhålls som ett ställe där man får pålitlig information om alternativmedicin. En annan svensk länk i broschyren är till The Integrative Care Science Center, en antroposofisk forskningsstiftelse som innan namnbytet hette Vidarinstitutet.

Att Cancercentrums broschyr är positiv till ”komplementär” medicin i antroposofisk tappning är inte så konstigt med tanke på författarnas bakgrund. Onkologen Kathrin Wode, som är Cancercentrums ”processledare inom integrativ cancervård”, har tidigare jobbat på Vidarkliniken. Och hennes två medförfattare, apotekaren Johanna Hök och journalisten David Finer, arbetar båda på Vidarinstitutet.

För drygt 10 år sedan intervjuade Dagens Medicin Kathrin Wode om hennes arbete på Vidarkliniken. ”Jag vilar hela tiden på skolmedicinen, men har även fler möjligheter att ta till. … Jag gillar inte flum, jag vill ha belägg. Men jag har sett att detta fungerar. På spädbarn som inte vet hur de behandlas till exempel - och då faller placeboargumentet”.

Vidarklinikens mest kända antroposofiska medel nämns i Cancercentrums skrift: ”Det finns inga naturpreparat som i Sverige säljs lagligt med påståenden om att påverka själva cancersjukdomen. Däremot finns växtbaserade läkemedel innehållande mistel som är godkända att användas som stödjande behandling. Dessa läkemedel behöver förskrivas och anpassas individuellt av läkare med tidigare erfarenhet av dessa preparat”. Och denna erfarenhet har verkligen Kathrin Wode.

Hon föreläste i år för läkarstudenter på termin 6 om ”Mistelbehandling vid cancer”. Den (vad jag förstår valbara) kursen heter Läkemedel från naturen: Användning, evidens och förhållningssätt och kursansvarig är Johanna Hök. Dessutom har Wode 2009 publicerat en forskningsartikel med fallbeskrivning av hur en kvinna, med utmattningstillstånd efter en lyckad cancerbehandling, under tre år ordinerades Iscador®M. (M står här för malus, det vill säga att detta extrakt kommer från mistlar som vuxit på äppelträd. Manliga patienter brukar istället ordineras Iscador®Q, där mistlarna vuxit på ek.)

Behandlingen som beskrevs i artikeln Mistletoe treatment in cancer-related fatigue: a case report var inte helt lyckad: ”… Altogether, the patient's fatigue could never be resolved completely, her overall capacity remained low, and she remained on sickness benefit. Psychologically, she struggled with the conflicting status of having been in an incurable, palliative state of disease and subsequently being considered disease-free. Continuing to use a cancer therapy (mistletoe extracts) contributed to her confusion, and as, due to her severe fatigue, she did not feel well, she was unsure what to believe”.

Efter tre år valde patienten att sluta med injektioner av mistextrakt. Artikeln beskriver att hennes beslut berodde dels på biverkningar, dels att det kändes fel att fortsätta med ett ”cancerläkemedel” när hon faktiskt var friskförklarad från cancer. Ytterligare anledningar var att de (skolmedicinska) onkologerna var negativa till behandlingen och att hennes allmänläkare satsade på ett mer integrerat behandlingsprogram med sjukgymnastik, KBT och arbetsterapi.

Vad betalade patienten för tre års mistelbehandling? Man kan anta att hon följt regimen med injektioner tre dagar per vecka i fem veckor följt av en veckas paus, och sedan eventuellt dosökning nästa cykel. På tre år går det 26 sådana cykler, motsvarande 390 ampuller Iscador vilket i dag kostar nästan 30 000 kronor. Jag vet inte om patienten även måste betala sprutor och spetsar ur egen ficka.

En del information i skriften Om du funderar på komplementär och alternativ medicin är vettig, till exempel när den listar alternativmedicinska preparat som riskerar att motverka eller på annat sätt sabotera viss skolmedicinsk behandling: ginko, johannesört, valeriana, grönt te, vitlök, ingefära och ginseng. Men det är illa när Kathrin Wode och hennes medförfattare för fram en relativistisk syn på hur man tar fram trovärdig medicinsk kunskap.

Gemensamt för den vildvuxna flora av behandlingar som vi kallar alternativmedicin är att dessa (i regel) inte erbjuds inom den vanliga vården. ”Att de inte tillhandahålls beror exempelvis på att dessa metoder inte studerats vetenskapligt (genom observationer tester och/eller experiment) att de studier som gjorts inte har tillräcklig beviskraft eller att de inte ingår i vårt hälso- och sjukvårdssystems kultur och traditioner”. Men huvudanledningen till att vården inte använder alternativmedicin är faktiskt att det inte fungerar.

Cancerpatienter och anhöriga som vill informera sig och få en mindre glättad bild av alternativmedicin rekommenderas boken Salvekvick och kvacksalveri av Simon Singh och professor Edzard Ernst. Pocketupplagan har sålt slut men den finns fortfarande att köpa inbunden, eller går att låna på bibliotek.

MATS REIMER